Saker som inte är lika (58)

Om ni inte vet det så hejar sambon på Brynäs if i hockey. Det är lite extra besvärligt just nu när Brynäs tydligen spelar sm-final. En hel del gap och skrik och tillvaron pausas liksom under ett par timmar när det är hockey. Det är så till den milda grad att man talar om halva semesterdagar på grund av detta.

Och jag är inte det minsta intresserad, fast jag har en tröja med mitt namn på med andra färger (Leksand if) trodde först i min enfald att final, det var mellan de två bästa lagen och att de då spelade en match och den som vann blev svensk mästare.

NÄ!

Bäst av sju, upplyste han mig om som den självklaraste sak i världen. Av sju???

Det är alltså precis samma elände som melodifestivalen, fast med ishockey?

Heeelt olika, fick jag vet. Inga likheter alls faktiskt.

Fast jag såg att han visste att jag har rätt.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Publicerat i Blogg100 | Lämna en kommentar

Min tand e lös (57)

1,5 månader innan åttaårsdagen så tappade stora ungen äntligen sin första tand. Som han har väntat och tittat på sina klasskompisars gluggar och frågat när det är hans tur.

Nu tydligen. Med jämna mellanrum sen den lösa tanden upptäcktes har jag erbjudit honom 50 kronor om han drar ut den där och då, men det har ändå inte gått. Senast i förrgår faktiskt.

Så förvåningen var lika stor både hos honom och mig igår när han plötsligt ropade ”den lossnade!”. Trist för hans del att det inte var en såndär femtiokronorsdag och ingen guldtia har jag heller. Två femmor är det bästa jag kan erbjuda, men trots att han inte tror det minsta på tandfen så har jag ändå fått nogsamma instruktioner om hur det hela ska gå till.

Att ge honom en tia för den tappade tanden var inte aktuellt. Så gör man inte!

Tydligen så måste själva pengautlämningen ske när barnet sover. (okej, jag lägger dem i glaset där tanden ligger nu då i köksskåpet). Det hela måste dessutom ske i barnets rum. (okej, jag ställer glaset med tanden här bredvid legodraken)

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Publicerat i barnen, Blogg100 | Lämna en kommentar

Är du sjuk min vän? (56)

Idag läste jag en krönika av Hanne Kjöller där hon skriver att man kanske inte behöver vara sjukskriven för att man är sjuk, att det ibland rentav kan ha motsatt effekt och då särskilt vad gäller psykiska diagnoser.

Första tanken är att hon är helt galen och kanske borde vara sjukskriven själv istället för att skriva att sjuka människor ska arbeta, men..

Är det så fel tänkt egentligen? Det finns hur många människor som helst som är sjuka och medicineras för diverse åkommor och som ändå går till jobbet utan att ha en tanke på att vara sjukskrivna. De har arbetsförmåga.

Många psykiska sjukdomar har passivitet och apati som symtom. Man orkar inte göra  något och man får ingenting gjort utan sitter där man sitter och kan inte mer. Förutom att möjligen må sämre för att man inte orkar någonting och så går det runt.

Ligger det inte en lite, liten poäng i att man har en sysselsättning varje dag istället för att sitta hemma och få sjukpenningen varje månad?

I den akuta fasen kan man visst behöva vara sjukskriven, mediciner ska ställas in, man kanske behöver prata med någon och det kanske rentav är så att man inte kan/orkar gå och jobba heltid efter att ha sjunkit till botten. Ena dagen kanske man orkar flytta berg för att nästa dag inte kunna ta sig ur sängen. Kanske behöver man hitta ett mellanting?

Kanske behöver vården erbjuda lite mer vård och färre piller eller en bättre kombination rentav?

Men sen då? Kan det inte rentav vara en del i tillfrisknandet att ha tider att passa? Som inte är någon skyddad verkstad med något pyssel för att ha något att göra. Särskilt om man har en diagnos där ett av symtomen är passivitet.

Det är klart att hon rör sig i lite grumligt vatten, för det är säkert många som är sjukskrivna som går i taket och tycker att hon vet väl fan ingenting om någonting. Även om hon inte vet ett skvatt om någonting så kan vi väl kanske kommer överens om att det inte finns något självändamål i att vara sjukskriven? Målet måste väl ändå vara att komma tillbaka till arbetsmarknaden på ett eller annat sätt och om det inte går, för man kan ju ha en sådan brist på arbetsförmåga att man inte kan arbeta, så ska man förstås få sjukpension (eller vad det kallas den här veckan)

Vissa saker till hör livet och livet är olika hårt mot oss, vi klarar olika beroende på personlighet och arv och vad det nu är och vi måste helt enkelt hitta ett sätt att leva som fungerar.

Jag jobbar ju som undersköterska och det är mer regel än undantag att ryggen värker hos oss som yrkesgrupp. Skadar jag ryggen ska jag förstås vara sjukskriven. Ett tag. Men om ryggen inte klarar av jobbet som undersköterska så kanske jag måste överväga att utbilda mig och att jobba som något annat?

Och en annan aspekt som hon inte tog upp, men som jag också tycker hör till: det är ingen lek att vara sjukskriven. Det räcker med att din läkare skriver ett slarvigt intyg så får du inte sjukpenningen godkänd och således inga pengar och det är naturligtvis ett stressmoment i sig.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Publicerat i Blogg100, samhälle | 2 kommentarer

Möt Dr House m.d (55)

Såg ett meme på facebook med citat från Dr House och kom på mig själv med att längta efter en regnig och ledig helg när man tittar igenom serien från början till slut. Det händer ibland, men det är bara den serien jag vill se om. Eller åtminstone funderar på att se om ibland.

Jag är egentligen ingen seriemänniska utan tröttnar ganska fort. I själva verket är jag inte så mycket för att titta på vare sig serier eller filmer, men Dr House följde jag slaviskt när det gick och köpte på dvd sen.

Å enda sidan trist att den tog slut, men hellre det än serier som fortsätter i all evighet och som bara blir monotona och dåliga.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Publicerat i Blogg100 | Lämna en kommentar

öh, öh.. ha den äran (54)

Igår fyllde min syster år och eftersom jag jobbar när hon ska ha sitt kalas så hälsade vi på igår istället. Några av oss i släkten hade skramlat ihop till en upplevelsepresent till henne från greatdays.se , eller egentligen var det två stycken. De levererades i presentaskar och det var ju onödigt med två tyckte jag och flyttade över det ena presentkortet till den andra asken och skrev en hälsning från oss alla på kortet.

Väl på plats så fick hon sina presenter och efter en stund så kommer hon tassande med asken: – ska den vara tom?

Ehh?

Ja. Så jag har nogsamt lagt undan asken med presentkorten och lika nogsamt packat ner en tom ask i en presentpåse som jag sen överlämnade.

Man kan göra så, men det är helt enkelt inte rätt. Tur i oturen att det bara var vi där och inte stort kalas, för då hade jag ju aldrig kunnat visa mig där igen. Nu fick jag skamset be om ursäkt och sen fota presentkorten när vi kom hem istället.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Publicerat i Blogg100 | Lämna en kommentar

Dessa trasiga knän

Vi har haft tur, eller otur att vår äldsta unge är en försiktig kille som helt enkelt inte brukar göra illa sig. Han kladdade inte särskilt mycket med maten och eftersom han var så försiktig så höll kläderna till lillebror också.

Tydligen är det slut med det nu. Den senaste veckan har två par byxor åkt i soporna på grund av bland annat cykelvurpa. Ett par var dessutom nyinköpta på rea för att egentligen ha till hösten. Nu lär han inte hålla samma tempo hela tiden, men jag är ju inte dummare än att jag fattar att det kan bli dyrt snabbt.

De senaste dagarna har jag sett reklam i mitt facebookflöde för Ossoami barnbyxor. De ger ett års garanti mot just trasiga knän. Jag har sett dem på någon mässa för länge sen, men var för snål då. För mina barn har ju inte trasiga byxor.

Men nu har de tydligen det!

Det är klart att när man tittar på priserna på hemsidan så tycker jag att det är dyrt, men byxorna som gått åt den senaste veckan kostade kanske 400 tillsammans och de duger ju inte mycket till längre och jeansen som gick sönder förra sommaren första gången han hade dem på sig kom från Polarn o pyret och de är ju inte svinbilliga om man så säger.

Om jag hade en unge skulle det väl kvitta med tanke på hur fort de växer, men nu har jag två och jag gillar tanken på att inte behöva köpa nytt hela tiden till båda. Jag har dessutom någon grej (tack mamma) med trasiga kläder, så de får inte gå med vare sig trasiga kläder eller ens trasiga strumpor. Det går bara inte.

Men nu hittar jag inte den där reklamen med den där rabattkoden som jag ville utnyttja. Jag tycker inte att facebook sköter sig riktigt här?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Publicerat i barnen | Lämna en kommentar

Gå och lägg dig! (53)

Det här med dygnsrytm är lite intressant. Morgonmänniskor brukar säga saker som att man ska gå och lägga sig tidigare på kvällen så orkar man gå upp tidigare, men det är lika rimligt som att säga åt dem att helt enkelt sova lite längre på morgonen så orkar de vara uppe sen.

Jag tänkte på det därför att jag igår var tvungen att gå upp strax efter klockan sex. Det visste jag förstås innan och gick och la mig därefter och hade alltså sovit tillräckligt många timmar när det var dags. Upp kom jag, och det är ju ett framsteg i sig, och jag fick iväg ungarna till rätt placering också.

Men! Jag var sovtrött hela dagen, kroppen kändes tung och trög och jag funkade helt enkelt inte. Helt emot mina principer så la jag mig i soffan och dåsade en timme och förutom att det var skönt så hade det absolut noll effekt. Det kändes sjukligt alltihop och jag som är så rädd för att uppfattas som hypokondrisk såg framför mig att jag släpade mig till vårdcentralen och skulle uppvisa perfekta värden.

Trots detta så tvingade jag mig till att både hålla mig uppe och utföra de vanliga sysslorna. Humöret var därefter som ni förstår.

Idag vaknade jag två timmar senare, och det är fortfarande alldeles för tidigt för mig, men skillnaden i kroppen nu? Jag har stekt ägg och bacon till barnen, ätit med dem utan att få ett utbrott, nästan lagt färdigt schemat på jobbet för tre månader och ska snart köra igång en maskin tvätt innan jag ska tvätta håret och sen ska vi iväg hela eftermiddagen.

Ja, och så den lilla detaljen att kroppen är lika tung som vågen visar och den värk jag har beror på släpande av jordsäckar i förrgår och inget annat.

Och det är väl för jävla märkligt om det bara är att gå och lägga sig lite tidigare på kvällen?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Publicerat i Blogg100 | Lämna en kommentar

Vem man vill vara (52)

Om jag orkade så skulle jag läsa på vad partistollarna säger om fotboja på asylsökande, men jag gör inte det och biter mig i tungan igen och igen.

Fast, jag undrar ju ändå exakt vad de har tänkt kriminalisera? Ska det bli förbjudet att söka asyl? Eller kriminellt att få avslag?

Är det ens olagligt att hålla sig undan som asylsökande? Borde det vara det? Och då tänker jag vidare på den här chilenska flickan som man tänker utvisa efter en uppväxt i Sverige. Vansinnigt förstås, och vi är nog många som kommer att ha förståelse om hon liksom bara försvinner istället för att sitta på det där planet till Chile. (hon kanske inte är asylsökande iofs, det kan ju vara skillnad på olika som bekant).

Eller ska vi bli ett land där vi bojar folk om utifall att de tänker begå ett brott? Då får vi nog klämma på oss en boja allihop, för man vet aldrig när man drar ett järnrör i skallen på någon eller rånar en bank eller kör alldeles för fort på motorvägen eller vad man nu gör.

Och på vilket sätt ska den här bojan förhindra någon från att göra något alls? Ska den bojade få restriktioner på vart hen får röra sig i omgivningarna? Det borde rimligen räknas som frihetsberövande och det sysslar vi väl inte med för nöjes skull (än)?

Om man inte inskränker människors möjlighet till rörelse, vad spelar det för roll att vi vet att Ali är på Sergels torg och dräller? Vad ska vi göra åt det? Han får väl vara där precis som du och jag?

Och, viktigast av allt, ska vi ha olika lagar beroende på om du är född här eller inte? ”ja, men alla våldtäktsmän och pedofiler som kommer hit då???”Mmm, det finns nog några såna ja, precis som det finns etniska svenskar som ägnar sig åt minst sagt tvivelaktiga sysslor, men i grund och botten handlar det om vad vi, du och jag är för människor, vilket sorts land vi vill leva i.

Vill vi leva i ett land som ser åt ett annat håll när världen brinner och sen säger att vi kunde inget göra eller vill vi vara ett land som vill göra vad vi kan för andra?

Vi kan hjälpa andra och ta emot behövande, och då kan det bli så att rötägg slinker med. Vi kan stänga gränserna helt och hålla (såna där) rötägg borta, men då åker också småflickor som Florencia till Chile.

Sen kan man naturligtvis ändå ha åsikter om själva asylprocessen som tar alldeles för lång tid och hur många gånger ska man egentligen kunna överklaga ett beslut och ska man ens kunna strunta i att avvisas eller ska man rentav få beslut om uppehållstillstånd och gå raka vägen till flyget utan att passera gå vid avslag?

Jag vet inte, men att dra alla över en kam tycker jag känns lite unket och när människor uttalar sig så tvärsäkert om saker de inte vet någonting om blir jag lite matt. Eller nej, jag blir matt när jag kommer på att de inte är ute efter ett samtal eller ens vill veta, för de har bestämt sig och så ska det vara oavsett hur det egentligen ligger till.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Publicerat i Blogg100, Integritet, samhälle | Lämna en kommentar

Cheez dippers (51)

Praktiskt ändå att jag kom med i en buzzadorkampanj nu när jag ska blogga varje dag oavsett om jag har något att säga eller inte. Nu ska jag testa Cheez dippers, smältost och brödpinne som man ska ha som mellanmål. Eller snacks kanske?

Eller ja, jag ska inte testa. Jag gillar inte smältost, men tänker att barnen ska göra det. Hellre ost än sockerstinn fruktyoghurt med kalaspuffar när de blir sugna på något.

Vill du också bli en buzzador och testa grejer? Oftast gratis mot att man skriver en recension eller tar foton och postar i sociala medier. Eller bloggar som jag gör nu. Ibland får man köpa grejer billigare. Man blir inbjuden till kampanjer och tackar ja om det verkar kul bara. Vill du så hojta genom en kommentar eller skicka ett mail så bjuder jag in.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Publicerat i Blogg100, Drottningsylt testar | Lämna en kommentar

Sometimes it snows in April (50)

Det finns en låt av Prince som heter så, och i år verkar det inte bara vara ibland utan rentav ganska ofta. En lång och trist vinter det här skulle jag vilja säga fastän tulpanerna växer och påskliljorna i rabatten faktiskt har knoppar.

På ett sätt lite talande, för en hel del i tillvaron är just så nu. Långt och trist, men med spirande knoppar. Jag gör mitt bästa för att plantera små frön, både bildligt och bokstavligt och det går väl sådär kan man säga.

Ibland får sådär duga.

Läs även andra bloggares åsikter om

Publicerat i Blogg100 | Lämna en kommentar