Utan inbördes rangordning alltså:

Camilla Lindberg och Carl Johan Rehbinder har skrivit en debattartikel om datalagringsdirektivet. Det kan ju inte sägas tillräckligt många gånger, men Camilla var ju den enda ur alliansen som röstade mot FRA-lagen när det begav sig. Calle däremot är riksdagskandidat för Piratpartiet.

Vilket leder mig vidare till ännu en debattartikel som jag tycker att alla borde läsa. Den är skriven av Henrik Brändén och Markus “Lake” Berglund. Den förstnämnde tidigare övertygad och aktiv socialdemokrat och den andre lika övertygad och aktiv centerpartist, men som nu känner att de inte kan rösta på sina egna partier. Jag tror vi är många icke aktiva som har blivit tvungna att med sorg se oss om efter alternativ när de vi trott på vänt oss ryggen i frågor som helt enkelt inte ens borde vara förhandlingsbara. Är vård, skola och omsrog verkligen viktigare än den personliga integriteten och rätten att uttrycka sig? Om man tycker det, så tycker jag att det rimmar jävligt illa att klaga på diktaturer och andra odemokratiska styrelseskick.

Men nej, det är klart att vi om Piratpartiet inte kommer in i riksdagen inte kommer att kunna säga vad vi vill högt den tjugonde september, men däremot kan vi vara ganska säkra på att vi kommer att kartläggas mycket mer än idag och att vi inte har någon som helst kontroll över vem som får tag på våra elektroniska spår och hur de tolkas. Förresten, du har väl inte surfat in på flashback någon gång? Jag kan tänka mig att det räknas som en tvivelaktig sida nämligen. Bara för att ta ett exempel rätt ur luften sådär.

Jag vill avsluta med en annan (bitter) riksdagskandidat som kör en liten demokratiskola. Lite skämtsamt sådär, men vi som noga följde FRA-debatten sätter liksom skrattet i halsen. Politikerjohnny har dessutom en facebooksida man kan gilla, skälla på honom, diskutera, fråga saker eller bara titta på vad som finns där.

Att läsa igenom ovanstående länkar tar max en kvart, det kan det väl vara värt? Ta ett par reklampauser till det ikväll eller något.

Bli inte ledsen om jag har missat något fantastiskt som just du har skrivit, det är bara så att all min simultanförmåga går åt till att hålla en liten gosse vid god vigör (ja, alltså ge honom mat, hålla torr, inte skadad och sådär) och det är sannerligen ingen lek med tanke på allt man kan äta (finns det så är det ätbart) och allt man kan göra illa sig på (se föregående parentes) och samtidigt försöka vara en så lite tjatig och mycket stöttande och förstående sambo som möjligt fram till valet.

Med andra ord så betyder det inte att det du skrev och tyckte att du skrev så jävla bra inte var det, utan bara att jag slarvade bort det i huvudet längs vägen.

Andra bloggar om: val 2010, johnny olsson, carl johan rehbinder, camilla lindberg, riksdagskandidat, folkpartiketm piratpartiet, fra, integritet, vård, skola, omsorg, valfråga

Rätt till integritet och integritetskränkning

Vilket föredrar du?

Andra bloggar om: integritet, piratpartiet, maud olofsson, fredrik federley, thomas bodström, frivilligt drogtest

Det är med en lite fadd smak i munnen som jag skriver det här, men det har legat och grott en längre tid nu och jag vet med mig att om jag inte får ut det ur systemet så växer det och blir till sist en ohanterlig massa som stör annat.

Jag gick med i Piratpartiet i efterdyningarna av protesterna mot FRA-lagen. För mig har fildelning aldrig varit en fråga som berört mig och patenträtten intresserar mig inte ett dugg. Det som däremot intresserar mig är rätten till privat kommunikation, rätten till integritet och rätten att inte behandlas som en brottsling utan misstanke.

Faktum är att det var med viss sorg jag gick med, för jag ville inte behöva göra det. Jag ville verkligen kunna rösta på ett vård-skola-omsorg-parti, särskilt eftersom jag, som undersköterska på ett äldreboende lever mitt i det och ser hur det är.

Det senaste året eller så har jag dock till och från haft en gnagande känsla av att något har förändrats utan att riktigt kunna sätta fingret på det. Jag upplever det som att det längs vägen har blivit viktigare att synas/höras än att faktiskt ha något att säga. Integritetsfrågan har fått ge vika därför att människor uttalar sig i partiets namn om saker som jag upplever inte hör partiet till och ibland är gränsen mellan en privat åsikt och partiets hårfin. Sånt förekommer naturligtvis i alla partier, men jag är inte medlem i ett annat parti och har aldrig heller varit.

Självklart har alla rätt till en åsikt, även avvikande sådana och för all del obekväma också, men ska man uttala sig som företrädare för ett parti där man kommit överens om att stå för A, så blir det inte riktigt bra att i ren bekräftelsetörst hojta Z, för det är typ coolt.

Det har blivit svårare och svårare för mig som enskild medlem att prata politik i min bekantskapskrets och försöka motivera människor jag känner att rösta pirat, för istället har jag fått bemöta diverse uttalanden som inte är mina (eller ens partiets) och faktum är att en del av dem har gjort mig väldigt, väldigt trött. Jag vill inte peka ut någon och det handlar inte enbart om traditionell media utan också om gnäll och skrik i panik på bloggar, forum och diverse andra sociala medier.

Med detta vill jag säga att som jag känner nu så kommer jag inte att förnya mitt medlemskap när det blir dags. Jag tänker inte gå ur med buller och bång och gapa om att “ni” är dumma i huvudet eller ta på mig en offermössa, utan konstaterar bara att det parti jag gick med i var fokuserat och det parti jag nu ser är det inte. Jag kommer fortfarande att lägga min röst på Piratpartiet (personrösta dessutom) för att det är det enda alternativet just nu med två block som faktiskt är förvillande lika och så SD lite på kanten. Men min partilojalitet är inte större än att när jag ser mer och mer ändamålsglidning av människor som vill synas på bekostad av partiet och möjlighet till reell förändring i riksdagen så får det vara.

Är det verkligen värt att tappa en plats i riksdagen på grund av sånt? För det är ju vad det handlar om, att du och jag som representanter för ett litet parti kan kosta Piratpartiet en plats i riksdagen och således i förlängningen möjligheten att vrida samhället bort från övervakningsiver, absurda skadeståndskrav och olagliga tecknade bilder. Man måste inte uttala sig bara för att det går och man måste definivit inte göra det på ett sätt som man tror ska ge mer genomslag, för våra frågor är faktiskt tillräckligt viktiga alldeles för sig själva utan extra allt på.

Jag hoppas att de som ska representera Piratpartiet helt enkelt tänker efter innan istället för efter och att man funderar över konsekvenserna, både för en själv och för partiet. Det kan inte vara rimligt att jag som medlem ska behöva försvara och förklara dumhet på dumhet för att människor som jag ändå upplever som intelligenta sådana inte kan lägga lite band på sig själva för att de har rätt att uttrycka sig och gillar uppmärksamhet.

Det är nästan att år kvar tills mitt medlemskap går ut och jag hoppas verkligen att jag vill förnya det igen då.

Andra bloggar om: politik, damage control, tänka först och prata sen, piratpartiet, val 2010, medlemskap, tvivel, integritet

På Expressens ledarplats skriver idag Aron Lund om parlamentsvalet i Nederländerna, som resulterat i att man har bildat minoritetsregering tillsammans med det högerpopulistiska Frihetspartiet, och jämför det med Sverige och Sverigedemokraterna. Nu har Nederländerna en lite stökigare historia än Sverige, så man kan hävda att jämförelsen haltar lite, men jag förstår vad han vill säga och jag tror visst att vi snart är där.

Trots allt så ligger Sverigedemokraterna numera ganska stadigt över eller runt 4%-spärren oavsett vad man tycker om det, och frågan är om våra riksdagspartier när det väl gäller verkligen kan låta bli att arbeta med dem. Har de ens den rätten när folket har röstat in dem? Vågar de verkligen utlysa ett nyval med risk att förlora makten om det var alternativet? Vill vi ge dem den rätten?

I Nederländerna har regeringspartierna skrivit ett dokument för att visa skillnaderna på deras syn på minoritetsreligionen islam. Vad sa egentligen partierna om samarbete med Frihetspartiet innan valet? Jag vet inte och jag är för lat för att ta reda på det själv, men jag frågar mig det ändå med tanke på hur våra partier slåss om hur lite de tänker samarbeta och vem som kan frysa ut Sverigedemokraterna mest.

I sann demokratisk anda förstås. Nu råkar det vara så att medborgarna uppenbarligen inte vet sitt eget bästa om de röstar fel och då måste man förstås ordna det ändå. För deras egen skull.

Frihetspartiet har en del likheter med Sverigedemokraterna i och med att de konsekvent har vridit de flesta frågor till att handla om islam på ett eller annat sätt. Sverigedemokraterna har lärt sig att omfamna vissa invandrare, de med rätt tro, för då kan man enas i sin rädsla och sitt hat mot muslimer. Här i Södertälje blir det ganska intressant att läsa om “islamhotet” med tanke på att det nästan inte finns några muslimer här, men det är de som kommer att driva oss alla i fördärvet!

En annan sak som slog mig med full kraft är att det är precis så här det blir när politiker försöker kontrollera informationsflödet och begränsa människors rätt och möjlighet att uttrycka sig.

Vi har idag partiledare för riksdagspartier som på allvar säger att de kommer att frysa ut ett visst parti om medborgarna som de arbetar för röstar in dem.  Man vägrar att ens prata om existerande problem och pratar istället om att man kanske borde förbjuda medlemskap i vissa organisationer. Verkar det verkligen vara sunt?

Jag har bekanta som säger att de funderar på att rösta på Sverigedemokraterna i riksdagsvalet just för att de andra säger att de tänker vägra att befatta sig med dem, för det är inte okej att göra så i ett demokratiskt land. Det är faktiskt inte det.

Vill vi ha det så?

På samma sätt så pratar Folkpartiet om att förbjuda burka i skolan. Skoluniform nästa? Jag förstår visst problemet med att vara heltäckt i en miljö som till exempel skolan, men förbud är naturligtvis inte en lösning, särskilt inte med tanke på hur få burkabärare vi har i Sverige. Bara för att det är tillåtet att bära ett visst plagg så betyder det förstås inte att man måste anställa någon som gör det bara för att h*n söker en tjänst.

Vi måste låta information spridas och vi måste låta alla ha rätt att komma till tals, inte bara säga att de får det utan också mena det. Rent krasst så måste vi bemöta Jimmie Åkesson och hans gelikar och visa att de överdriver och hittar på och definitivt peka på resten av deras partiprogram. Som det är nu så försöker man tiga ihjäl obekväma åsikter och problem och gör sitt bästa för att förbjuda andra samtidigt som man lite i taget inför kontroll efter kontroll av oss och våra åsikter.

Hur länge är dina åsikter okej?

Nej, det är inte så jävla roligt att folk är dumma i huvudet och tycker dumma saker, men de kommer inte att sluta för att man förbjuder dem utan det enda som händer är att vi andra till slut inte heller vågar säga något för att vi inte vill riskera att straffas. Av staten märk väl!

Det här är den stora orsaken till att Piratpartiet behövs i riksdagen. För att vi inte ska tiga ihjäl och förbjuda åsikter. Alls. Och det är precis det som händer nu och precis som vi vänjer oss vid att bli lite mer övervakade, lite mer kontrollerade, så kommer vi också att vänja oss vid att vissa saker talar man inte högt om och vissa saker försöker man inte ens ta reda på själv. Det här måste helt enkelt få ett slut.

Och förresten, är det inte ganska gott med hallonsaft?

Andra bloggar om: Sverigedemokraterna, demokrati, integritet, samarbete, val 2010, nederländerna, piratpartiet, övervakning, kontroll, förbud, islam

Han är lite blygsam, den gode Josh, men nu har han i alla fall en sida på facebook som man kan gilla, skriva att han är fantastisk på och sånt.

Det är för övrigt den bästa nyheten de senaste dagarna, om någon nu undrar.

Andra bloggar om: piratpartiet, johnny olsson, enligt min humla, facebook

Jag antar att jag inte är ensam om att känna att det blir lite mycket blablabla på våra politiker och att man helt enkelt inte orkar ta in vare sig dumma förslag eller valbudskap efter en dag med klåfingrar, blöjor och kladd som avslutas med en saga.

Nu finns en valguide som riktar sig till oss som för tillfället inte orkar med mycket text och som har lättare att relatera till Barbapapa än Jan Josefsson.

Läs den! Sprid den!

Andra bloggar om: barbapapa, politik, demokrati, enligt min humla, piratpartiet

Göran Widham har skrivit om härskartekniker i politiken. Låter torrt, men det är det inte. Jag gillar debattartiklar som är skrivna utan att klappa folk på huvudet med blablablaakademikersvenska. för då har man en chans att nå folket på gatan.

Göran gör det.

Andra bloggar om: Göran Widham, Piratpartiet, demokrati, val2010, härskartekniker, debatt

Eller för att vara exakt så löd frågan från Hanna Wagenius “Hur blev du politiskt intresserad, och hur ledde det till att du blev just pirat? Finns det något andrahandsalternativ?” och eftersom jag tror att det kan bli ett långt svar så får det bli en alldeles egen post.

Jag ser inte mig själv som särskilt politiskt intresserad över huvud taget. Detta trots att min far så länge jag kan minnas varit politiskt aktiv och även suttit i kommunfullmäktige tidigare. Däremot är jag samhällsintresserad och har alltid tyckt att man åtminstone ska hålla sig någorlunda uppdaterad om vad våra politiker har för sig och för all del om vad som händer i världen. Vi har alltid tittat på nyheterna hemma hos oss under min uppväxt och när jag flyttade hemifrån så fortsatte det helt enkelt. Okej, precis när jag flyttade så var kanske inte rapport prioriterat, men var jag hemma så..

Att jag blev pirat handlar dessvärre mest om brist på alternativ för min del. I förra valet så röstade jag på ett alliansparti och är överlag faktiskt ganska nöjd med många saker regeringen har gjort, men när de steg för steg började sälja ut sina medborgares integritet och stifta övervakningslag på övervakningslag samtidigt som statsministern bemöter kritiken med “Det bästa vore om debatten lägger sig” så blev jag minst sagt mycket besviken. Att sen FRA-lagen röstades igenom som av en händelse mitt under brinnande fotbollsfeber känns inte direkt som en tillfällighet.

Då var jag dock inte pirat utan bara jävligt förbannad. Jag mailade riksdagsledamöter, demonstrerade utanför riksdagen och pratade hål i öronen på mina kollegor på jobbet. Ser ni inte? Fattar ni inte? Detta samtidigt som jag försökte försvara sittande regering med att de förstod inte, att de kunde riva upp FRA-lagen och att man kan göra fel ibland. Det visade sig ju att det var jag som hade gjort fel eftersom detta bara var början. (är du nyfiken så läs under kategorin integritet och gärna från 2008 då allt började för min del)

Till slut så fattade jag att vi har en statsminister som tycker att min integritet och mitt privatliv inte är särskilt viktigt och den rödgröna sidan kunde inte bry sig mindre. I själva verket är nog Mona Sahlin väldigt nöjd över att ha sluppit rösta igenom såna här tråkiga saker som folket kan tycka något om. Meningen var ju att vi inte skulle störa över huvud taget.

Man kan alltså säga att jag är en något motvillig pirat. Jag har aldrig laddat ner vare sig musik eller film och jag bryr mig inte ett dugg om patenträtt heller, men jag bryr mig om min och andras rätt att kommunicera fritt utan att vi ska behöva fundera över om någon annan lyssnar eller om någon annan stat kan vara intresserade av våra förehavanden.

Så nej, i nuläget finns inget andrahandsalternativ. Jag ser det som väldigt viktigt att Piratpartiet kommer in i riksdagen nu och får en vågmästarroll så att vi kan stoppa övervakningssamhället som byggs upp med en rasande fart.

Skatter, barnomsorg, äldreomsorg, sjukvård, socialt skyddsnät och skolor är nog så viktigt och självklart vill jag att min son ska gå i en skola där han lär sig allt han behöver och jag vill kunna känna när jag går hem från mitt jobb inom äldreomsorgen att mina tanter och farbröder har det så bra som det går och jag vill förstås få bra vård när jag blir sjuk, men inget av detta spelar någon roll om jag inte längre vågar säga vad jag tycker, måste tänka på vilka sidor jag surfar på och vad mina banktransaktioner säger om mig.

Jag hoppas innerligt att jag kommer att slippa rösta pirat i framtiden och att det viktigaste jag har att ta ställning till är just om vi ska höja eller sänka inkomstskatten.

Andra bloggar om: politik, piratpartiet, fra, swift, datalagringsdirektivet, rösta, val 2010

Valfilm

Jag vet inte hur man lägger in youtubeklipp direkt i bloggen, så man får snällt klicka på länken.

En annan sak som är lite kul är att resumé uppmärksammar att Piratpartiet ska vara med i reklamcupen.

Andra bloggar om: piratpartiet, val 2010, valkampanj

Aftonbladet lanserar sin valkompass och glädjande nog så är det inte bara riksdagspartierna som är representerade utan också Sverigedemokraterna, Feministiskt Initiativ och Piratpartiet.

Extra kul tycker jag det var att man får fylla i hur kompetenta man tycker att de olika partiledarna skulle vara på statsministerposten.

Andra bloggar om: valkompass, aftonbladet, piratpartiet, val 2010