Jag har tittat ikapp på Malou von Sivers Efter tio som den här veckan handlade om bloggvärlden. Blondinbella har varit där, Kenza och Foki var där medan Kissie sov över sin medverkan. Det blev snabbt uppenbart att Malou själv inte har någon vidare koll på det däringa internettet, och då skulle man kunna tänka sig att som respekterad journalist och programledare så skulle hon försöka vara lite objektiv och jag vet inte, fråga sig själv och bloggarna som var där varför det är så populärt att blogga när bloggvärlden typligen bara består av modebloggar och sen dessa ”näthatare”?
Nu har jag inte sett dagens program, men jag har sett måndagens till och med torsdagens och sen blev jag helt enkelt jävligt trött på att en minut in i varenda intervju som kunde relatera till bloggare få höra henne prata om hatet på nätet, om hur folk ”gömmer” sig bakom påhittade namn och mobbar andra. Alexander Bard försökte åtminstone påtala det faktum att det finns bloggkärlek också, men det glömdes snabbt bort. Vad ska vi göra åt det här hatet och varför är det ingen som gör något och varför gör människor så här?
Nog hade väl redaktionen kunnat hitta ett par bloggare som ville prata om bloggkärlek och om fördelarna med internet istället för att envist mala på om hatet och dra fram ett par bloggare som får beklaga sig lite för att sen berätta att de här bloggerskorna, de drar minsann in så här mycket pengar på sin blogg.
Om det nu inte var så att veckan skulle handla om näthat och modebloggare förstås, men det var ju inte så de sa. Jag har förstås inga siffror på det, men jag misstänker att de flesta av oss som bloggar inte skriver om mode och vi tjänar inga grova pengar på det heller.
Vi är dessutom ett gäng som har blivit attackerade av just kärlek via bloggosfären (flåt, men jag klarar inte av att skriva bloggvärld hur många gånger som helst, som att de rör sig om hittepå eller någon främmande planet), men det är inte lika kul? Eller är det hemskt ovanligt?
Nu har det i och för sig varit dåligt med tvtittande för mig de senaste månaderna, men det är bra länge sen jag såg något så uselt, där programledaren redan från början bestämt sig för att det här, det är minsann usch och fy alltihop och vem ska ta ansvar för det här nu då?
I deras ögon har jag antagligen gjort mig skyldig till näthat själv, bland annat när jag skrev att Pål Hollender hade fula skor, även om jag personligen tycker att hatet kanske inte kom från mig i första hand.
Men om det nu var sant, att bloggosfären är full av hat och elaka människor, varför fortsätter så många att blogga? Är det för att möjligen kunna leva på sin blogg eller för att få vara med i tv och berätta hur jobbigt det är med alla hatare?
Elaka människor finns överallt, och det skvallras bakom ryggen på människor och vi tycker att folk är feta, fula, korkade, äckliga och jag vet inte allt och ibland gör vi faktiskt saker som vi vet sårar andra bara för att vi är sårade själva och det händer att vi spontant tycker att andra människor är dumma i huvudet helt utan anledning. Jag vet inte om det blir så mycket hemskare för att det skrivs som en anonym kommentar på en blogg faktiskt.
Och det där med att man ska stå för vad man tycker då. Jo, det är väl fint på alla sätt och vis, men om du rannsakar sig själv.. står du för dina åsikter hela tiden? På mötet på jobbet? När bästa väninnan har färgat håret i någon gräslig färg eller när bekantingen frågar om hennes fula unge inte är alldeles bedårande?
Personligen så tycker jag att veckans Efter tio inte var något annat än rent trams. Lite som Oprah, fast ännu mindre ifrågasättande. Bara det att vi i Sverige inte har samma tradition med hemmavarande mammor då, men det kanske är lika bra.
Andra bloggar om: blondinbella, kissie, foki, kenza, bloggosfären, bloggvärlden, näthat, närkärlek. malou von Sivers, efter tio
Intressant skrivet. Hamnade på din blogg efter att själv ha skrivit om programmet. Jag såg dock bara delen med Dominika, där hon berättade om sitt bloggtroll, missade det andra. Visst borde man även lyfta fram allt positivt med bloggandet, helt klart! 🙂 Men samtidigt så är det väldigt viktigt att bloggmobbningen uppmärksammas. Har själv polisanmält grova trakasserier men inget händer. Trist.
Okej =)
Pingback: Kortbloggat:Digitalpr.se-2009/11/18
Mycket väl skrivet och med mycket kärlek till bloggandet.
Jag tror att bloggar återspeglar oss själva. Vissa elaka och dumma, törstiga efter skandaler och skvaller, bittra på eget liv eller utan eget liv och andra tänkande filosofer. Digitala skribenter, som väcker oss till att reflektera, tänka, diskutera.
Och varför uppmärksammas oftast dessa attackerande exempel? Det är väl naturlig för de flesta jagande nyhetsjournalister. Det är lättare att skapa en rubrik som gör dig upprörd än den som tvingar dig att ställa ifrån sig din kaffe och tänka, stanna lite.
För mig en blogg med en human värde (och det är endast sådana som jag ”samlar” på) är ett sett att föra dialog, att tjuvlyssna på andras åsikter för att till slut utveckla mig själv.
Till alla som frustrerar sig över att bloggare är elaka, twitter hjälper pornoindustri och IRL möten med internetvänner slutar alltid att man träffar udda knäppissar, till er alla skulle jag vilja ställa en fråga: vad letar ni efter att ni får sådana träffar????
Konstig nog så händer det sällan mig:)
Tack en gång till för bra text!
/elwira