Mymlan har ju som många vet veckans bloggtema och jag har tänkt vara med flera gånger, men som med en hel del annat så blir det inte mycket mer än just tankar bland gäspningar och blöjbyten. Den här veckan handlar det om mat och hon vill att man ska ge henne det bästa receptet man har. Det ska gå fort att laga och vara sjukt gott.
Just formuleringen ”sjukt gott” gjorde att jag nästan kände mig tvungen att dela med mig av mitt bästa recept. Egentligen så var det sambon som hittade det någonstans, men eftersom han inte är lika enkelspårig som jag, så tröttnade han på det till slut, medan jag flera år senare kan äta det dagligen. Jag har adopterat det kan man säga.
Det du behöver är pasta, förslagsvis någon spaghettivariant, men jag antar att det funkar med vilken som helst om det kniper. Vidare så behöver du ungefär en såndär liten plastlåda med coctailtomater, ruccola, röd lök, ungefär 200 gram fetaost (inte salladsost! Dessutom vill du ha en ganska ”blöt” och klibbig fetaost. Det är skillnad), kapris (vi brukar ta mellanstorleken), gröna oliver, olja, röd vinäger, vitlök, svartpeppar, salt och kanske lite paprikapulver… eller några andra kryddor du gillar.
Sätt på pastavattnet. Du vill ha en riktigt stor kastrull. Det är lika bra att du tar den största du har.
Hacka en liten röd lök och kasta ner i en skål. Dela coctailtomaterna på mitten och kasta ner dem också. Samma sak med oliverna och sen tar du ett par teskedar kapris och slänger ner innan du delar fetaosten i tärningar och så ner med dem också. Jag brukar skära ganska små tärningar, max 1 kubikcentimeter stora eller så. Skölj ruccolan och riv den i mindre bitar. Gissa vart den ska ta vägen?
Nu häller du mycket vinäger i ett glas och blandar ner riven/krossad/pressad vitlök (aja..vitlökspulver går nog också), salt, peppar och kanske lite paprikapulver. Vi gillar verkligen vinäger så vi tar nog lite väl mycket egentligen. Man måste nog inte ha något annat i kryddväg än salt och peppar egentligen, men fega inte. Tungan ska liksom krulla sig när du äter sen. Häll på olja, kanske en skvätt citron (oj, det skrev jag inte att du behövde, men det är inte så noga) och rör runt, sen häller du ner det över salladen.
Pastavattnet borde ha kokat upp nu, så kasta ner så mycket pasta du tror att du/ni orkar och koka den.
När pastan är klar häller du bort vattnet, tillbaka med pastan i kastrullen och så hivar du ner salladen och blandar om ordentligt.
Ät!
Ingredienserna kan varias i mängd efter vad man tycker om och ruccolan kan lätt bytas ut mot babyspenat eller mangold eller.. ja, valfritt grönt blad som smakar lite och jag antar att man kan plocka bort kapris om man inte gillar det och.. ja, du fattar.
Det tar en kvart ungefär allt som allt beroende på hur lång tid det tar att koka upp pastavattnet. Enda nackdelen med det är att man kan inte sluta äta förrän det är slut och jag har en förmåga att laga lite för mycket mat. Jag gillar inte småslattar av saker, så det blir liksom ”det här är inget att spara på” och har man gjort så med alltihop så blir det mer än man hade tänkt sig.
Andra bloggar om: mat, mymlan, pasta, kapris, coctailtomater, röd lök, vinäger, oliver, bloggtema
Men åh, vad gott det lät!
På riktigt.
Och underbart skrivet.
Fan, man skulle samla ihop till en kokbok.
Men vanliga recept som folk kan laga liksom…
Tack!
Alltså, jag vill ligga med mig själv när jag lagar det. Så gott är det.
Du och jag behöver äta ihop, det fattar ju jag.
Ölkorv är också sjukligt gott i, samma med baconbitar och hör och häpna: Små små bitar av jordgubbar blir störtskönt som avbrytning mot vinägern. Det knullar i munnen, i shit you not.
Förresten, oss vinägerfantaster emellan: http://www.metrobloggen.se/UserFiles/18.11720/Image/salt__vinegar_chips_g(1).jpg
för att inte tala om:
http://receptfavoriter.se/recept/carpaccio-med-oxfile.html
men shit nu blev jag hungrig!
ang fetaosten: JA
arlas classico i tetrapack är bara bäst.
msn00b: fast jag vet inte om jag vill äta med dig när du vill besudla maten med ölkorv. Jordgubbar däremot…
(och ang fetan.. vi brukar köpa änglamarks, men för ett tag sen snubblade vi över ”ett tillfälligt parti” som det så fint heter av något obskyrt märke. Föga förvånande så är den jättegod)
Lär supergott förutom kaprisen… blir son en sommarplåga härhemma. För mig själv that is, sambon äter inte oliver och annat mums heller.
Och det ska stå ”NOG” inte ”SON”. *suck*
Man kan plocka bort kaprisen, men jag råder dig ändå att testa med en gång. Jag är inte heller särskilt förtjust i vare sig oliver eller kapris egentligen annat än just i den här rätten
Pingback: bra vardagsmat « mymlan. the real.
”Alltså, jag vill ligga med mig själv när jag lagar det. Så gott är det.”
HAHAHAHA!