Svar på frågelåda

Det var ju inte så att jag blev överväldigad av frågor direkt. Antingen är ni inte så nyfikna, eller så är jag tämligen ointressant, men jag ska i alla fall svara på de jag fick.

Emma och Mia* hade snarlika frågor, nämligen efter bra knep mot kliande mygg- och knottbett. Nu är jag född och uppvuxen i Södertälje, så det där med knott vet jag inte så mycket om och myggen har aldrig gillat mig särskilt mycket, så det är ju lite knepigt. Varför trodde ni att jag skulle veta något om detta?  Jag tänker mig dock Xylocainsalva.

Göran på Livbåten hade en jättemärklig fråga om min sambo. ”Är Johnny lika drastisk och slagfärdig i privata samtal som han är på sin blogg? Hur står du i så fall ut?” Jag tycker inte att han är så drastisk, men det kanske handlar mest om ordval egentligen. Jag väljer att tolka det som ”är han likadan privat som på bloggen och hur står du då ut?” och på det så säger jag väl ja, det är han. Han är sådär sur jämt och jag gillar sura killar som gillar min mat. Han sa en gång att mina köttbullar var godare än hans mammas. Det är kärlek det, för hans mamma kan verkligen laga mat.

Danni hade flera frågor; ”

Jag skulle vilja läsa mer om katterna och deras upptåg, för vad jag förstår har ni kvar dem? Sedan är det alltid kul att läsa om barns upptåg och påhitt förstås. Eller om barnet överhuvudtaget, vad gillar han, vad tycker han illa om, vilken sorts personlighet har han?

Jag undrar också var du skulle bo om du kunde bo var som helst? Hur skulle ditt liv se ut om du var så rik att du aldrig behövde tänka på pengar mer?”

Det där med katterna är ju lite svårt sådär på rak arm. Vi har ju kvar dem ja, men de gör faktiskt inte så mycket nya roliga saker. Lilla katten, som inte är så liten längre alls är rädd för Gossen, vilket inte Dumma katten är, så det är hon som blev brutalt älskad kan man säga. Fast han är försiktig med henne. Jag borde skriva mer om dem, men det blir liksom inte av och så här blir det svårt att göra det när det inte är en specificerad fråga.

Gossen då. Han är en ganska lugn och trygg sådan som älskar Upsy Daisy som är med i programmet I drömmarnas trädgård som visas på svtB på mornarna. Kort sagt skulle man faktiskt kunna säga att han är världens enklaste unge. Egentligen. Han sover bra, äter bra (och allt), växer bra, är ungefär hårdast när det gäller (som när man får sprutor) och går numera utan stöd, om än något vingligt fortfarande. Han har varit förkyld två gånger eller något sånt och nu har han värmeutslag runt halsen. Och så har han ett riktigt elakt skratt. Han kan skratta ”normalt” också, men ofta så kör han med sitt ”evil baby”-skratt, så vi tror att han kanske tänker bli Bond-skurk. Bond som i agenten alltså. Det är lite samma sak där, specifika frågor är lättare att svara på, jag är inte så bra på att blablabla min fantastiska unge. Även fast han ju är ett geni alltså.

Alltså, jag trivs ganska bra i vår lägenhet, men större yta skulle inte vara fel, men annars är det viktigaste för mig att känna mig trygg i mitt hem. Det betyder att jag vill bo där Josh bor och förstås där Gossen bor. Därmed inte sagt att jag inte klarar mig själv, men min familj är en del av mig. När Josh var i Almedalen var det skönt de första två dygnen, sen kändes det som om jag hade tappat en vital kroppsdel någonstans.

Skulle jag ha löjligt mycket pengar så skulle jag trivas alldeles utmärkt med att göra det jag gör nu, minus hålla koll på utbetalningar från Försäkringskassan. Det vill säga skrota omkring här hemma, skriva blogginlägg och vara med Gossen. Det låter jättetråkigt, men man kan ju göra saker med Gossar också. Jag är ganska billig i drift.

Anna undrade om jag tycker att det är okej att skolbarn dricker ett glas cider med 0,2% alkohol. Med tanke på att gränsen för alkoholfritt går vid 0,5% så ser jag inga som helst problem med det. Då är det nog ett större problem med läsk till maten varje dag som många barn får. När jag var barn så delade man på en glasflaska med dricka, är det 33 cl de innehåller?

Nej, nu får det räcka för den här gången. Jag har en (egentligen två) frågor kvar, men det får bli i ett annat inlägg.

Var det kul det här förresten?

Andra bloggar om: ,

Det här inlägget postades i personligt. Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Svar på frågelåda

  1. Älvan skriver:

    Jag som får gigantiska myggbett (ser ut som bromsbett) ganska ofta kan tipsa om hydrokortisonsalva. Det kan man köpa på apoteket och får iaf mina myggbett att gå ner fortare än utan. Ska ta med en tub när jag åker till Island.

    Och ja, det här var kul, fast jag inte ställde någon fråga själv. Jag kan ju ta det privat 🙂

  2. Anna skriver:

    Ja, jätte kul. Intressant. Vill gärna veta mer! Vad? Får man tjuva din idé med frågor utan att du känner dig överkörd. Håller verkligen med om att er lilla gosse är ENKEL. Även om jag inte känner så bra. Små barn kommunicerar ofta med missnöjda läten om ngt inte är bra. Dock gnällde vi vuxna mer över omständigheterna än vad han gjorde. Inte alls, fast han var våt av svett efter vår utflykt. Jag var mäkta imponerad. Han satt mest och log… I och för sig såg du till at hans behov var tillfredsställda. Men ändå, det var riktigt stekande hett.

    • Drottningen skriver:

      frågestund är ju inte min idé över huvud taget, det är ju såntdär som modebloggare och kändisar håller på med, fast de får frågor om ”vart har du köpt din nya tröja?” och ”vad använder du för schampo?”.

      Jag tyckte att det var lite svettigt där innan jag fick några frågor. Det vore ju ren misär att ha frågelådan utan att få en enda fråga 😉

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *