Det är med en lite fadd smak i munnen som jag skriver det här, men det har legat och grott en längre tid nu och jag vet med mig att om jag inte får ut det ur systemet så växer det och blir till sist en ohanterlig massa som stör annat.
Jag gick med i Piratpartiet i efterdyningarna av protesterna mot FRA-lagen. För mig har fildelning aldrig varit en fråga som berört mig och patenträtten intresserar mig inte ett dugg. Det som däremot intresserar mig är rätten till privat kommunikation, rätten till integritet och rätten att inte behandlas som en brottsling utan misstanke.
Faktum är att det var med viss sorg jag gick med, för jag ville inte behöva göra det. Jag ville verkligen kunna rösta på ett vård-skola-omsorg-parti, särskilt eftersom jag, som undersköterska på ett äldreboende lever mitt i det och ser hur det är.
Det senaste året eller så har jag dock till och från haft en gnagande känsla av att något har förändrats utan att riktigt kunna sätta fingret på det. Jag upplever det som att det längs vägen har blivit viktigare att synas/höras än att faktiskt ha något att säga. Integritetsfrågan har fått ge vika därför att människor uttalar sig i partiets namn om saker som jag upplever inte hör partiet till och ibland är gränsen mellan en privat åsikt och partiets hårfin. Sånt förekommer naturligtvis i alla partier, men jag är inte medlem i ett annat parti och har aldrig heller varit.
Självklart har alla rätt till en åsikt, även avvikande sådana och för all del obekväma också, men ska man uttala sig som företrädare för ett parti där man kommit överens om att stå för A, så blir det inte riktigt bra att i ren bekräftelsetörst hojta Z, för det är typ coolt.
Det har blivit svårare och svårare för mig som enskild medlem att prata politik i min bekantskapskrets och försöka motivera människor jag känner att rösta pirat, för istället har jag fått bemöta diverse uttalanden som inte är mina (eller ens partiets) och faktum är att en del av dem har gjort mig väldigt, väldigt trött. Jag vill inte peka ut någon och det handlar inte enbart om traditionell media utan också om gnäll och skrik i panik på bloggar, forum och diverse andra sociala medier.
Med detta vill jag säga att som jag känner nu så kommer jag inte att förnya mitt medlemskap när det blir dags. Jag tänker inte gå ur med buller och bång och gapa om att ”ni” är dumma i huvudet eller ta på mig en offermössa, utan konstaterar bara att det parti jag gick med i var fokuserat och det parti jag nu ser är det inte. Jag kommer fortfarande att lägga min röst på Piratpartiet (personrösta dessutom) för att det är det enda alternativet just nu med två block som faktiskt är förvillande lika och så SD lite på kanten. Men min partilojalitet är inte större än att när jag ser mer och mer ändamålsglidning av människor som vill synas på bekostad av partiet och möjlighet till reell förändring i riksdagen så får det vara.
Är det verkligen värt att tappa en plats i riksdagen på grund av sånt? För det är ju vad det handlar om, att du och jag som representanter för ett litet parti kan kosta Piratpartiet en plats i riksdagen och således i förlängningen möjligheten att vrida samhället bort från övervakningsiver, absurda skadeståndskrav och olagliga tecknade bilder. Man måste inte uttala sig bara för att det går och man måste definivit inte göra det på ett sätt som man tror ska ge mer genomslag, för våra frågor är faktiskt tillräckligt viktiga alldeles för sig själva utan extra allt på.
Jag hoppas att de som ska representera Piratpartiet helt enkelt tänker efter innan istället för efter och att man funderar över konsekvenserna, både för en själv och för partiet. Det kan inte vara rimligt att jag som medlem ska behöva försvara och förklara dumhet på dumhet för att människor som jag ändå upplever som intelligenta sådana inte kan lägga lite band på sig själva för att de har rätt att uttrycka sig och gillar uppmärksamhet.
Det är nästan att år kvar tills mitt medlemskap går ut och jag hoppas verkligen att jag vill förnya det igen då.
Andra bloggar om: politik, damage control, tänka först och prata sen, piratpartiet, val 2010, medlemskap, tvivel, integritet
Bra inlägg som jag tror sätter fingret på något många känner. Självklart vill vi ha ett öppet debattklimat och bejaka allas rätt att uttrycka sin åsikt, men samtidigt måste människor som representerar en organisation (i detta fall Piratpartiet) överväga noga om det verkligen är värt att yttra åsikter som inte partiet står för, bara av principskäl eller för att markera att man minsann inte bytt åsikt bara för att partiet har det.
Exempelvis riksdagskandidater som inte ställer sig bakom Valmanifestet med dess olika punkter tycker jag personligen har två val. Antingen låter man sina privata åsikter i dom enskilda fall det rör stå åt sidan för att man anser att det är mer värt att det går bra för partiet och dess övriga frågor än att basunera ut att man minsann inte viker sig helt. Eller så prioriterar man sin roll som individ snarare än som representant för en organisation, och då ska man helt enkelt hoppa av.
Det finns en tydlig konflikt mellan parti/representant-tänkande å ena sidan och individ-tänkande å den andra, och den konflikten måste man ta ställning till.
Så rätt! 🙁
Jag vill bara säga – att av alla bloggar som finns på min google reader-lista så är din den enda jag omedelbart kollar när det finns nya inlägg. Jag tittar självklart igenom de andra också men vissa bara skummar jag, och det är inte alltid att det ens blir samma dag. Dina inlägg, däremot, har en förmåga att alltid intressera mig.
Nu skriver du så klockrent, jag kunde helt enkelt inte formulerat det bättre själv. Jag kan dock inte se att det finns någon annan väg att gå just nu, än att fortsätta kämpa för piratpartiet, då våra frågor är så otroligt viktiga och inget annat parti tar integriteten på allvar. Min förhoppning är dock att denna publicitetsiver beror på det stundande valet och att vad som händer om en månad blir avgörande för hur det sedan fortsätter. Jag tror dock och skulle t.om. kunna säga att jag är relativt övertygad om, att alla dessa utspel och hysteriska ageranden kommer minska rejält efter valet. Min förhoppning är då bara att vi har ett parti kvar att kämpa för, och att detta partiet har fått möjlighet att också göra skillnad.
Jaja, svammel mitt i natten och nu ska jag gå och sova. Men fortsätt skriv! du inspirerar mig och får mig att skratta som ingen annan bloggare lyckas med!
/Anna
Pingback: Tweets that mention drottningsylt » Blog Archive » Ibland kanske man bara ska låta det vara -- Topsy.com
Vi är fler som delar samma tankar.
Du satte ord på tankarna. Mitt medlemskap är avslutat dock.
Pingback: drottningsylt » Blog Archive » Reflektioner
Pingback: opassande » Blog Archive » Den vilda jakten på politiken