Vissa dagar…

En del dagar är såna som man vill lämna tillbaka. Idag är en sån dag. Det började redan inatt med att jag inte somnade förrän vid tresnåret och fortsatte med att gossen ville gå upp halv sju. Sen hade ingen tid att leka med oss, men jag kämpade ändå tappert och släpade mig ut till sandlådan (som står utanför porten).

Jag gjorde cole slaw och kände mig fiffig som satan eftersom jag för att få ihop en middag bara skulle behöva steka det svindyra köttet sen. Upptäckte mitt i att jag saknade en del av kryddorna och modifierade alltså ett annat recept. Två matskedar dijonsenap ger ganska mycket smak om någon undrade och toppar man det med fyra vitlöksklyftor så…

När jag stekte köttet sen så tänkte jag krydda med salt, peppar och vitlökspulver och en aning paprika på det. Det jag egentligen kryddade med var salt, svartpeppar, en aning paprika och vitpeppar. Sa jag att köttet var dyrt? Och väldigt mört.

Ja, och så har gossen 39,4 graders temp så här hastigt och lustigt på kvällskvisten. Om det var jag så skulle jag feberyra och huttra om vartannat. Han är lite rosig om kinderna och möjligen lite slöare i sina rörelser. Han gnäller inte ens alltså. Det var nog sandlådan som gjorde det.

Måndag var det va?

Andra bloggar om: , , , , , , ,

Det här inlägget postades i Föräldraskap, personligt. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Vissa dagar…

  1. Jessika skriver:

    Brände du upp de stackars biffarna eller gjorde kryddorna dem oätliga?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *