Damn you, fish!

Jag gillar inte fisk. Eller så här, mina känslor vad gällande fisk som föda går från milt ointresse till ren avsmak. Ett par gånger om året äter jag min inlagda vitlökssill och chilisill, ibland tonfiskröra (burktonfisk) men annars klarar jag mig väldigt bra utan fiskar i min kost.

Fisk luktar knepigt, smakar ofta sump, man vet liksom att den där fisken har bott bredvid utloppsröret vid reningsverket och sen ska vi inte glömma konsistensen oavsett om den är tillagad eller inte. Eller för all del alla miljoner ben.

Säger man att man inte gillar fisk så dyker fiskfanatikerna upp från ingenstans och säger saker som att ”det tycker du för att du inte kan tillaga fisken, ordentligt tillagad fisk är ljuvlig” och det spelar ingen roll vad man svarar på det. Fisk är gott, helt enkelt.

Naturligtvis har de fel. Fisk bor i vatten. Det är inte naturligt för oss att befinna oss i vatten några längre stunder (vi saknar som bekant gälar) och således är fisk ingen naturlig föda för oss.

Trots detta så brukar jag försöka servera fisk här hemma ibland. För det är ju så nyttigt. Och man ”ska” ju det. Och barnen gillar det (i alla fall fiskbullar, men det tänker jag inte ens gå in på hur vidrigt det är). Ibland köper vi en färdig matkasse och då är det alltid en fiskrätt med. Än så länge har ingen av dem imponerat eller återkommit i vår meny, men det har serverats åtminstone en gång.

I förrgår var det en såndär matkassefiskdag. Lättstekt torsk med någonting. Jag avskyr att hantera färsk torsk. Det är ben i och den slinker runt fingarna och luktar illa. En bra bit torsk är fyrkantig och fryst helt enkelt.

Så jag stekte den där jävla fisken och till min stora förvåning så gick den att äta. Jag hade liksom garderat mig med en soppa, men den åt jag aldrig. Det var någon dilldipp till (jag gillar inte dill heller) som konstigt nog också funkade efter att jag pimpat den med majonnäs.

Det ni fiskfanatiker glömde berätta i er lovsång för fisken var hur jävla illa det luktar efter att man stekt detta ljuvliga. För jag vädrade, hade fläkten på under tillagningen och såg till att alla spår av fisk försvann illa kvickt. Inga kvarglömda sopor eller så.

Igår var jag och fikade på stan med min förstfödde. Vi gjorde lite annat också och jag förundrades över hur illa folk luktade. Duschar de inte? Efter ett tag fattade jag att det var lite märkligt att alla luktade illa på samma, lite unkna, obestämbara sätt och slogs av den hemska tanken att det var jag. Men jag hade ju duschat? Jag kunde verkligen inte få ihop det.

Sen kom vi hem igen och jag öppnade dörren och möts av fiskodören. Som är samma som jag gått omkring med på stan. Som satt sig i våra kläder och antagligen i håret också. Och som inte försvunnit ett dygn senare. Faktum är att när vi ikväll kom hem efter en dag borta sitter stanken kvar i lägenheten. Och jag kommer att behöva tvätta igenom våra ytterkläder.

Så, ännu en anledning till att inte äta fisk. Detta havets avskum.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Det här inlägget postades i Blogg100. Bokmärk permalänken.

3 svar på Damn you, fish!

  1. Carina skriver:

    Ironiskt nog så har jag postat idag för första gången på för alltid. Ett kort och kärnfullt recept på grillad röding. Den var jättegod. Du har fel.:P

    • Drottningen skriver:

      Fast jag erkände ju att fisken var ätlig. Det var lustigt nog inte smaken som var problemet den här gången. Jag har alltså fått tvätta kläderna som hängde i hallen pga fiskstank. Helt inte värt det.

  2. Jessica skriver:

    So long, and thanks for the fish?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *