Ett (inte så) vinnande koncept

Okej, att opereras i halsen är kanske inte optimalt heller när man har småbarn, men det verkar som att ingenting är optimalt när man har Graves.

Ja, jag blev förkyld ganska precis en vecka efter operationen och sen var jag sjuk hela den veckan och lite till. Söndagen efter skulle jag börja jobba igen och det var inga konstigheter och måndag morgon kom jag hem och stupade i säng.

Och vaknade förkyld. Och har varit förkyld en vecka. Självklart har det satt sig på stämbanden, men jag slapp tappa rösten en gång till. Istället har jag snorat och hostat. Och vilken hosta sen!

Och nu ska jag jobba igen. Det är tydligen det nya då, jobba och sen vara förkyld. Nä, jag tror att det rör sig om tillfälligheter förstås, men jag blir lite irriterad när den lilla ungen, som jag tror smittade mig den andra gången, var sjuk i ungefär ett par timmar och jag åker på en vecka.

Lämnade nya prover igår och återbesök om en vecka. Såret/ärret mår bra och jag har fått klippa bort lite så kallade självupplösande stygn. Jag tror det är vanlig fiskelina och jag blir tokig när en tåt liksom kryper ut ur huden. Tokig säger jag! Man får säkert inte klippa bort dem, men nu blir det så.

Jag tror att min levaxindos kanske är lite låg, för jag har fått tillbaka några hyposymtom, men det kan förstås vara en övergångsfas. Vi får se vad läkaren säger vid återbesöket. Hur som helst, hypo alla dagar i veckan framför hyper säger jag. Det vore förstås fint att få må riktigt bra också.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Det här inlägget postades i Drottningsylt testar vården, personligt, Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.