Saker man ser

Min pappa var här igår och bland högen med barnbarn (5 vid tillfället) så säger han att det var väldigt länge sen han såg barn i affären som kastade sig på golvet och skrek och liknande saker. Jag och min syster tittade på varandra och det tog ett par sekunder innan vi fattade.

Min pappa är alltså pensionär sen ett par år tillbaka efter ett långt och slitsamt yrkesliv med vansinniga arbetstider. Det har tagit honom ett par år att trappa ner. De första åren stampade han rätt in i kommunalfullmäktige i sin kommun, var god man åt någon, var aktiv i diverse föreningar och jobbade som mystery shopper och så vidare. Bland annat. Numera tror jag att han bara är som ett irriterande eksem i fullmäktige (dvs han är där och tycker saker, men har inget att säga till om) och har börjat lära sig att liksom drälla omkring.

Så vi frågade när han brukar handla, om han ofta handlar till exempel en fredagseftermiddag vid femtiden eller en lördag förmiddag? Nä, det gör han förstås inte utan han dräller runt på Ica maxi på förmiddagarna och tar en fika och pladdrar med vad för pratsjukt han hittar.

Och som vi alla vet så hittar man inga skrikande barn i affären då eftersom de 1. är på dagis eller i skolan eller 2 är hemma och är sjuka.

Eller så kan man förstås välja att tro att barn idag inte beter sig så.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Det här inlägget postades i Blogg100. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *