Vissa dagar är det som att jag blir kall inifrån och ut och inte kan bli varm igen. Vintertid är det mer regel än undantag och då brukar det hjälpa med ett bad, men nu är det knappast så kallt ute.
Jag klär mig ju varmt och sover med en elektrisk sängvärmare, men de här dagarna hjälper verkligen ingenting. Ja, förutom det där badet då och då bara temporärt ändå. Märkligt ändå hur kroppen fungerar. Jag kan alltså känna att det inte är kallt omkring mig och att jag således också borde känna mig åtminstone rumstempererad, men nej.
Förr trodde jag att det berodde på att jag var så liten. Alla sa ju så. Nu är det ingen som säger så, men jag fryser ändå. Enda gångerna jag inte fryser är tydligen under en aktiv Graves sjukdom och som gravid. Det är som att kroppens termostat klappar ihop helt enkelt.
Eftersom barnen har väckt mig före 06 varenda dag den här veckan blir det inget bad för mig, utan sängläge med sängvärmare på 2.
Läs även andra bloggares åsikter om blogg 100, kallt, fryser, kyla, temperaturreglering
Hej! Jag snubblade in på din blogg och kände igen mig så otroligt mycket i inlägget. Jag är jämt kall. Har stora problem med att få upp värmen så här års. Så skönt att läsa att det finns fler som jag. Googlat allt som har med kroppens termostat att göra. Tycker om informationen på https://svettklinikenstockholm.se/kroppens-termostat/ men de skriver inget om oss som är kalla utan att svettas.