Ont, det gör ont (10)

Nu är det 8 dagar sen min skridskosäsong tog slut med en duns och idag har jag burit tillbaka skridskorna till förrådet.

Jag har nog inte haft ett blåmärke så här länge tidigare vad jag kan minnas. Jag har ett sånt där blåmärke som gamla människor får när de ramlar och slår sig fördärvade. Alla ni som jobbar inom vården vet vad jag menar. De varierar i färg mellan mörkt, mörkt blått via lila till grönt och lite gult, men det där mörklila/blå hänger med ganska länge.

Ont har jag också även om det är mycket bättre. Vilket får mig att tänka på hur ont det gjorde från början och jag fattade som vanligt ingenting. Jag sitter fortfarande inte så länge och har en kudde på min stol i köket, men jag vaknar åtminstone inte varje gång jag vill vända mig i sömnen.

Yngste sonen inspekterar blåmärket varenda dag nu. ”Oj, det där gör ont i dag med”

Inte fan hjälpte värktabletter så värst heller. Eller sånt där smärtsalva. Det slutar väl som en dumspruta, som om man vore en halt katt bortom räddning eller nåt.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Det här inlägget postades i Blogg100. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *