Fällan Michael Connelly

Fällan är en fortsättning på Poeten kan man säga. Seriemördaren från nämnda bok är tillbaka och den pensionerade Harry Bosch dras in i fallet och sen rullar det på. Det är sura poliser, stroppiga agenter och hela köret, men Bosch är till min stora förvåning inte lika sur, dricker inte lika mycket och han röker inte heller. Däremot har han en dotter som han duttar med lite nu och då.

Han och barnets mamma bor på skilda orter, men Bosch har naturligtvis skaffat sig en sunkig lägenhet i närheten. Under bokens gång så svassar han förbi dottern när hon sover med jämna mellanrum och jag tror att det är meningen att vi ska få se en mjukare och gulligare Bosch. När han träffar henne när hon är vaken så är hon naturligtvis överförtjust i sin pappa och de enda problemen som finns är att Bosch och mamman grälar lite nu och då. Jag vet inte, jag har ju inga barn, men jag tvivlar på att en pappa som glider in för första gången när barnet är ett par år och sen gästspelar när han har tid över möts av kravlös kärlek rakt av.

Det känns lite duttigt alltså. Jag vill att Bosch ska vara sur, vrång, uppkäftig och kedjerökande, gärna med en kalaskula mitt fram också. Möjligen hade jag gillat den här mjukare sidan hos en annan karaktär, men nu känner jag ju Bosch sen tidigare och att han skulle göra något sådär halvdant och inbilla sig att det är bra håller inte.

Om man bortser från det här som egentligen är ett sidospår och ägnar sig åt själva intrigen så är det en vanlig Boschbok så att säga. Eller en välskriven amerikansk deckare, varken mer eller mindre. Seriemördaren är i och för sig en ganska klurig kille och det är inte helt lätt att få ihop alla bitarna. Tänk dig, du vet vem som har gjort det och, men du vet inte varför eller hur skurken har tänkt.

En fördel med boken är att man inte alls behöver ha läst Poeten eller någon annan bok om Bosch, Connelly förklarar ganska ledigt och bra det man behöver veta, men det blir ju alltid lite bättre om man redan är med så att säga.

Jag har läst andra böcker av Connelly som inte handlar om Harry Bosch, men de är snarare ganska trista. Den här karaktären är hans livsverk helt enkelt och om han inte är med så blir det inte rätt.

I nästa bok om Harry Bosch så förväntar jag mig att han dricker mer, har börjat röka igen och äta skräpmat och antingen har fått ihop något slags regelbundet umgång med sin dotter (som jag inte är intresserad av egentligen, men jag vill att det ska framgå) eller håller sig undan helt.