Stackars Elvi

Jag tycker att det är gräsligt att Elvi inte kan åka till sina barn över jul, och detta för att Danderyds kommun inte beviljat henne resor med färdtjänsttaxi.

Upprörande kan tyckas, men samtidigt så förstår jag beslutet. Inte för att det är rätt eller ens moraliskt riktigt utan för att beslutet grundar sig på dels hennes Vop (vård och omsorgsplan) som i alla fall ska finnas på hennes boende där det noga ska stå vad hon kan och inte kan och dels på en bedömning som en biståndsbedömare gjort, förmodligen med hjälp av en arbetsterapeut och sjukgymnast.

Elvi säger själv att det i kommunens papper står att hon blir yr ibland och just den saken räcker faktiskt inte. Vem säger att hon blir yr just idag? Hon säger att hon inte kan ta ett steg själv och att hon blir yr så fort hon reser sig för snabbt. I mina öron låter det som om hon är en sån som visserligen kan ta sig fram själv, men som behöver ett levande stöd när hon ska gå någonstans. Det borde stå i hennes Vop och det borde hon ha sagt till biståndsbedömaren, gärna flera gånger. Vidare så borde hon istället för att, vilket jag inte vet utan bara gissar mig till eftersom de flesta gör så, visa hur mycket hon kan när en arbetsterapeut dyker upp visa hur lite hon kan, ösa ur sig sina krämpor till läkare och diverse bedömare och verkligen visa hur sjuk hon är när hon mår som sämst.

För rent krasst så är det så, att personalen på golvet antagligen mycket väl vet huruvida Elvi kan ta tåget eller inte. De vet hur stapplig hon är när hon ska gå och kissa och de har antagligen rapporterat det vidare ett antal gånger, men av någon anledning så räknas inte det när någon med ”finare” utbildning glider in engång i veckan och Elvi säger att hon mår ganska bra och jo, nog kan hon stappla ut i matsalen själv en bra dag.

Då kommer det att stå i hennes bedömning att hon blir yr ibland och då blir det inget åka av.

Det här inlägget postades i Äldreomsorg. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *