Snillen i arbete

Om man bortser från det förkastliga att över huvud taget lägga hand på andra människor, i det här fallet en tolvårig flicka i Luleå så bevisar förövarna verkligen sin intelligens genom att filma det de gör.

Hur tänker man då? Ska man visa polarna vid tillfälle hur cool man är? Ska man titta på det själv och skrocka över sin egen makt och över hur rädd flickan var? (ja, nu vet jag ju inte om hon var rädd, men jag antar det. Jag hade antagligen pinkat på mig i ren förskräckelse) Ska man visa mamma hur duktig man är?

Fördelen med såna där mentala kalhyggen är ju att de underlättar onekligen bevisningen när de åker dit. För det gör de ju.

Andra bloggar om: , , , ,

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

13 kommentarer till Snillen i arbete

  1. Lotta skriver:

    Man undrar ju vad gänget själva varit med om som gör en sådan sak. För de MÅSTE väl ha varit med om? Jag menar sådant beteende uppstår väl inte bara plötsligt? Herregud…

  2. Drottningen skriver:

    jag vet inte ärligt talat. lika ofta som de ligger andra upplevelser bakom helt sjuka uppföranden verkar det ligga brist på uppfostran och/eller någon diagnos av något slag, men nej, ett plötsligt infall lär det inte vara. Människan är märklig. Jag nöjer mig nog med det konstaterandet.

  3. Mattias skriver:

    Jag säger bara, de skall ju ha sig varsin fet pannmacka de som misshandlade den tolvåriga flickan. Släng in dem en dag på kumla utan bevakning, så får våldsbrottslingarna göra samma sak med dem.

  4. Drottningen skriver:

    Mattias: ähhh.. alltså. Emotionellt så håller jag med dig, men tänker man steget längre så löser det ingenting. Om det är okej för oss att slå dem, vad är det som säger att det inte var okej för dem att klappa på den där flickan? Bara för att andra är dumma i huvudet så ger det inte oss rätt att bete oss likadant. (eller ja, vi kan ju klappa ner alla vi finner irriterande. Problemet är att det inte nog minst lika många som klappar ner oss för att vi är idioter i så fall;)

  5. Neny skriver:

    Mentala kalhyggen är nog det minsta man kan säga att mobbare och andra fridstörare har. Arma tös.

  6. Maj skriver:

    Är man under 15 år kan man göra vad som helst. De får inget straff. Jag skulle gärna se att de fick sitta i häktet ett tag. De blev kanske inte bättre men de skulle förstå att de själva kan råda illa ut.

    Som det nu är går de fria omkring och tycker att de är tuffa. De kan håna och hota offret som de vill, de är ju immuna mot straff.

    Hade det inte blivit uppdagat hade säkert filmen gått runt i gänget och alla njutit av hur tuffa de var. Som det nu är var det bara för 17-åringen att radera filmen. Och den slöa polisen struntade i att ens förhöra honom.

  7. Drottningen skriver:

    Maj: Problemet med att sätta ungar i fängelse/häktet är att de föromodligen bara lär sig att bli ännu bättre kriminella, men visst kan man bli ”dömd” till vård enligt någon socialtjänstlag när man är under femton? (märk väl att jag inte sa att det fungerar heller, men det skulle kunna göra) Jag har inga vettiga idéer om hur man ska hantera det heller, bara saker man kan göra långt långt innan.

  8. Maj skriver:

    I häktet skulle de nog inte ha så mycket kontakt med andra och inte stanna så länge heller. Poängen är att de skulle bli rädda och tycka det var obehagligt. Alltså att det skulle vara avskräckande, både för dem och för de andra i gänget.

    Sen borde de komma på nån slags ungdomsvård. Det värsta av allt är när ingenting alls händer. Tjejerna och de övriga i gänget lär sig att de kan göra vad som helst. Som om samhället stod på deras sida och inte på offrets.

    Och offret säger antagligen till sin mamma att det visar att mamman gjorde fel som anmälde. Det enda som händer är ju att gänget nu stämplar flickan som ”tjallare” (trots att mamman anmälde mot flickans vilja).

    Om flickorna är för unga för straff, är de iaf inte för unga för vård. Eller så kunde man straffa föräldrarna (med skadestånd) för att de misslyckats totalt med uppfostran.

    Men ingen straffas, varken barnen el föräldrarna. Det kallas väl snällism.

  9. Drottningen skriver:

    Jag kan hålla med om att det värsta är när ingenting händer, när man kommer undan med grej efter grej. En variant vore kanske att föräldrarna straffas istället för barnen i de fall där icke straffmyndiga begår brott. Föräldrar har ju faktiskt ansvar för sina barn, även om många verkar tro att det viktiga är att man är kompis med sina ungar.

    Ett problem i Sverige är att det alltid är någon annan som ska ta tagi saker och inge vill ta obekväma beslut. Det är skolan, samhället, soc, en annan myndighet osv hela tiden och samarbeta mellan instanserna verkar inte heller gå.

  10. Maj skriver:

    PÅ lunarstorm säger ena tjejen att hon inte ångrar nånting, den andra säger att det var ju bara en skitgrej.

    I tidningen står det så här:
    ”- Om ungdomarna eller deras föräldrar motsätter sig hjälp kan vi inte tvinga dem. Grunden är att vi arbetar frivilligt och många föräldrar vill inte ha med socialtjänsten att göra. Men om fler anmälningar från skolan eller polisen kommer in förefaller motivationen att öka. Då är det inte ovanligt att ungdomarna söker sig hit frivilligt, säger Lena Lindahl.
    För att tvångsåtgärder ska komma ifråga krävs omhändertagande enligt LVU, Lagen om vård av unga,
    – Men då krävs mycket. Att föräldrarna brister i omsorg, allvarligt missbruk eller allvarlig brottslighet, säger Lena Lindahl.”

    Att tortera, hota och förnedra en 12-åring är tydligen inte ”allvarlig brottslighet”. Hur kan det komma sig att samma sak som skulle varit brottsligt om vuxna gjort det, inte är det när det är barn som gör det?

  11. Drottningen skriver:

    Fast jag vet inte om det skulle räknas som ”allvarlig brottslighet” ens hos vuxna tyvärr. Män som misshandlar sina kvinnor år efter år, vad får de för straff? Bara en sån sak. Men jag är ingen jurist så jag kan inte sånt där.

    Vem är Lena Lindahl som du hänvisar till?

    Jag vet inte riktigt vad du är ute efter om jag ska vara ärlig. Ska jag säga att det är hemskt? Att vi ska låsa in ungjävlarna? Skicka dem till en toktant?

  12. Maj skriver:

    Lena Lindahl är chef på barn- o ungdomssektionen på socialförvaltningen.

    Åklagaren ”uppger att de två tonårsflickorna inte är straffmyndiga och därför inte kan åtalas. Om de hade varit 15 år skulle de ha kunnat åtalas för misshandel och olaga hot. Straffsatsen för misshandel är fängelse i högst två år och för olaga hot böter eller fängelse i högst ett år.”

    Det viktiga är det blir en ordentlig reaktion. När föräldrarna misslyckas ska socialtjänsten gripa in. Det vore bättre för samhället och bättre för tjejerna själva. Nu kan de bara fortsätta trakassera både andra barn och vuxna, ingen stoppar dem.

    Sen tycker jag också att brottsoffret förtjänar upprättelse. Hon får må dåligt och vara rädd för tjejerna medan de kan triumfera.

    Jag är förbannad på alla mesiga vuxna som inte gör nåt.

  13. Drottningen skriver:

    Mittenstycket håller jag med om till punkt och pricka. Nu är de inte myndiga, men om vi för sakens skull ponerar att de är det, då hade de (kanske) fått fängelse ett par månader och där lärt sig ännu fler trick.

    Hade de blivit dömda enligt lvu så hade de lärt sig massor med saker vi inte vill att se ska lära sig också. Probleme är att vi inte har någon egentlig _vård_ av kriminella, men eftersom Sverige som samhälle påstår sig ägna sig åt vård och inte straff så blir det inga kännbara straff heller. Om man inte försöker blåsa staten eller storföretagen på pengar förstås, eller möjligen smugglar knark.

    Om socialtjänsten fungerade så skulle jag vilja se att de dömdes enligt lvu, (precis som du?), men eftersom det inte fungerar så är jag osäker. (spontant så tänker jag ett kok stryck till föräldrarna när barnen ser på, men det räknas nog som barbariskt)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *