Vissa saker fattar jag helt enkelt inte, i det här fallet rör det sig om en 50-årig kvinna som har ihop det med en snubbe. De bor inte tillsammans utan är väl ihop helt enkelt och hon har inte särskilt mycket pengar medan han har gott om dem. Tror vi, han kanske bara prioriterar annorlunda än hon, men vi får väl anta att han verkligen har de här slantarna för sakens skull.
De har pratat om att flytta ihop om några år och hon är sur över att han köper dyra möbler till sitt hem när hon får köpa sina på second hand och hon känner sig värdelös för att han inte ger henne pengar.
Toktanten i Svd delar då i sitt svar in människor i snåla och generösa människor och undrar om den här mannen inte är en snål och girig herre och undrar om det verkligen är en man som den här kvinnan vill ha.
Men hallå?????
Allvarligt talat, i mina ögon ser det ut som en lycksökerska snarare än det offer både hon och psykologen framställer henne som. Historien förtäljer inte huruvida han bjuder ut henne ibland eller så, men det gör han väl kan man tänka eftersom hon surar över att han inte ger henne pengar.
Varför skulle han göra det? Och varför är han snål om han inte gör det? Hon är ju vuxen och borde rimligtvis ha ansvar för sin egen ekonomi, om de flyttar ihop eller gifter sig blir det förstås en annan sak, men nu har de helt olika hushåll och det övergår mitt förstånd varför han skulle ha ens ett moraliskt ansvar gentemot henne.
Dessutom så vet vi faktiskt inte ett endaste dugg om hans ekonomi, han kanske har levnadskostnader efter sin inkomst, han kanske ger sin mamma pengar på hemmet eller vad fan vet jag. Han behöver i alla fall inte vara sniken och pantad för det.
Herregud kvinna! Kamma till dig och sluta gnäll.
Andra bloggar om: patriarkatet, psykologi, manligt, kvinnligt, ekonomi
Jag läste också det där och reagerade över dumheten i det hela. Om de nu inte har en gemensam ekonomi, varför ska karln helt enkelt *ge* henne pengar? Är han en välgörenhetsinrättning? Och när hon inte får några känner hon sig, jag citerar, ”värdelös och ful”. Så det är bara pengar som får henne att känna sig vacker och värdefull? Wow, vilken underbar människa. Och psykologtantens svar är bland det mest nyanslösa svammel jag nånsin hört. Var har hon studerat psykologi, på baksidan av cornflakespaket?
Fan vad du bloggar, förresten 🙂
Jag tycker att tycker att mannen SKA försörja sin kvinna. Idag år 2007 är det mer relevant än någonsin.
jag försörjer min fru, hon jobbar på dagis halvtid och sköter om hemmet
svenska män måste lära sig att bli MÄN…
Läste också det å blev irriterad på både brevskrivaren och psykologen. Ser ingen som helst anledning till att han ska strö henne i designermöbler.
Inte för att det har med saken att göra (eller har det kanske det..?), men ”Toktanten i SvD” är även förälder till ett antal barn på Uppsala Waldorfskola.
Ja, det var bara lite bonusinformation.
Hmm, en kvinna som tycker jag borde ge henne pengar för att vi har ett förhållande är väl en prostituerad och sådant är väl olagligt. Bäst mannen ser upp där. Sedan kan man ju undra vad kvinnan och psykologen har för inställning. Låter snarare som kvinnan har dålig självkänsla. Är hon verkligen psykolog ?
Det är väl inte för inte som så många äldre skriver att de vill ha någon med ”ordnad ekonomi” i sina kontaktannonser..
Men märkligt.
Om hon klagade över att han vill gå på restaurang och hon inte har råd och han inte ens bjuder fast han har pengar. Eller om de bodde ihop och han köpte en massa svindyra kläder till sig själv och hon inte hade råd med tamponger.
Men nu var det ju inte så, nej.
Just det. Killen kanske jobbar ihjäl sig samtidigt som hon tar det ganska lugnt. Men den amatörmässiga rådgivaren i SvD är snabb att veta hur det ligger till. Killen är en girig psykopat och kvinnan är ett gott offer. Så ser den feministiska analysen ut. Bästa Madeleine Gauffin Rahme, nyansera dig, var lite psykologisk och inte så lättköpt.
Tycker det är mycket spekulativa och felaktiga påståenden i detta blogg-inlägg och följande kommentarer.
Till exempel att kvinnan ”surar över att han inte ger henne pengar”. Ingenstans skriver hon att hon surar över detta. Faktum är att hon inte skriver någonstans att hon vill ha pengar av mannen heller. Insändaren skriver ”När jag vet att han har pengar och inte vill ge mig av dem så känner jag mig värdelös och ful. Hur kan jag tänka istället?”. Det hon säger är att det faktum att han inte vill dela med sig av pengar som han har mycket av får henne att känna sig på ett visst sätt. Det hon vill ha är inte pengar, utan hjälp att känna/tänka annorlunda.
För det andra, definitionen av att vara snål är väl att inte dela med sig av något som man har mycket av. Eller att över huvudet taget vara benägen att inte dela med sig. En person som väldigt gärna delar med sig måste ju anses vara generös. Ju större andel av något en person delar med sig av desto mer generös och mindre snål är denna person. Och vice versa.
Sedan är det ju en annan fråga hur man ska värdera egenskapen snålhet.
För mig är det hursomhelst en självklarhet att man hjälper sin flickvän, som man älskar, så mycket man kan så länge det inte skadar en själv eller andra. Och att erbjuda sig att bidra med pengar för att flickvännen inte ska behöva köpa begagnade möbler om man själv har mycket pengar skadar ingen. Som sagt, en självklarhet om man verkligen älskar en kvinna.
Varför jag håller jag med om psykologens slutsats, det vill säga att det åtminstonde finns anledning att ifrågasätta mannen och hans intentioner. Däremot håller jag inte med riktigt i hennes resonemang, och hårt dragna kategoriseringar.
Mannen: En kvinna ska väl kunna försörja sig själv? Och nu var det ju inga äkta makar eller ens sambos det handlar om. Jag ser det som självklart att man om man har ett gemensamt hushåll också har en gemensam ekonomi. Vårt hem-våra pengar. Så var inte fallet här då.
The witch: jag kanske är fördomsfull nu, men inte särskilt förvånad 😉
Apan: Men han ger henne ju inga pengar, det är ju därför hon känner sig så ful
Mymlan: exakt, det hade jag ju nästan förstått, men vad har hans och hennes möbler med det här att göra?
love: Män är per definition svin, visste du inte det?
Daniel: Såklart att jag raljerar lite, men faktum är att just det faktum att han inte _ger_ henne pengar verkar vara ganska viktigt för henne och för mig är det obegripligt varför han skulle göra det. Hon säger ingenstans att han är snål, men toktanten påstår ju att han är girig och inte vill dela med sig och undrar om kvinnan verkligen vill ha en sån man, vad blev det av den självständiga kvinnan? Jag trodde att det var en vuxen människa vi pratade om här.
Personligen så skulle jag inte vilja bli ”köpt” av någon, jag ser det som en självklarhet att försöka klara mig själv, även om det är med skabbiga möbler. Det _kan_ ju faktiskt vara så att hon köper kläder/smink för sina pengar och inte har pengar till möbler sen, det vet vi ju ingenting om.
Lika självklart är det för mig att hjälpa både min partner och andra om jag kan, men om vederbörande tar för givet att jag ska ge dem pengar för att jag har mer, då är de ute i ogjort väder. Faktiskt.
Framför allt var det en onödig sågning från toktantens sida av en man som hon inte vet ett skvatt om, förutom att han inte ger sin flickvän pengar. Hon kanske inte ens har bett om hjälp? Det framgår liksom inte, ändå är han girig och vill inte dela med sig.
För övrigt så skulle jag bli mycket mer misstänksam om min sambo hade öst pengar över mig innan vi flyttade ihop. Det skulle ge honom ett onödigt övertag och sätta mig i beroendeställning, precis det kvinnor i en halv evighet har försökt komma ifrån. Och det är klart, sitter man med den välfyllda plånboken och delar ut allmosor så har man större makt i relationen. Det skulle definitivt få mig att dra öronen åt mig, men det är antagligen för att jag envist hävdar att ingen bestämmer över mig.
och hörredu mannen: ”jag försörjer min fru, hon jobbar på dagis halvtid och sköter om hemmet” Kul för dig, jag jobbar 64% inom äldreomsorgen och försörjde mig själv innan jag träffade min sambo, försörjde dessutom honom OCH min syster under flera år. Varför skulle din fru behöva bli försörjd av dig?
(jag har jobbat inatt, så synapserna går lite trögt, därför var jag tvungen att ge dig en egen kommentar;)
Mannen: År 2007 är det väl snarare ”mer relevant än någonsin” att män INTE försörjer kvinnor? Du får ta och uppdatera dig.
Daniel: Är den här bloggposten mer spekulativ än toktantens svar menar du?
”Och att erbjuda sig att bidra med pengar för att flickvännen inte ska behöva köpa begagnade möbler om man själv har mycket pengar skadar ingen.”
Ja buhu. Tänk att behöva ha begagnade möbler. Vilken skam!
West: Ja, är du avundsjuk? 😉
Shit halva mitt hem består av loppismöbler. För att jag vill det. Och bevare mig för en karl som skulle börja ge mig pengar, jag är inte till salu. Hellre fattig och oberoende.
Pingback: drottningsylt » Blog Archive » Patriarkatspöket
Kan bara hålla med. Har läst Gauffin Rahmes kolumn under en längre tid och den verkar vara en parodi på filmen accidental husband. Farligt direkta råd baserade på ensidig information av olika situationer.
Pingback: SvD:s psykolog Madeleine Gauffin Rahme - 4F