Vad ska vi fira då?

Enligt Svd så är vi måttligt intresserade av att fira nationaldagen och så här i skuggan av FRA-förslaget är det väl kanske inte så konstigt. Nu tror jag inte att det är så det hänger ihop, även om det gör det för mig. Jag har faktiskt firat, jag har till och med applåderat Göran Persson (om än motvilligt) bara för att han kom och talade här i stan. Idag kommer självaste Kungen och då borde jag ju egentligen åtminstone gå och hälsa, men nej. Inte så länge man i det fria Sverige funderar på att faktiskt bryta mot de mänskliga rättigheterna. Det är väldigt lätt att gnälla på Kina och Burma, men de är åtminstone på väg åt rätt håll.

Det är faktiskt en mänsklig rättighet att mina mail förblir olästa och mina samtal oavlyssnade.

Jag tror att det måttliga intresset för nationaldagen är att Sverige och dess invånare har haft det ganska bra rätt länge. Inga krig på hemmafronten, tryckfrihet och åsiktfrihet, vi som invånare är vana vid att kunna säga i princip vad vi vill och tror att staten vill vårt bästa.

Nå, risken finns ju att det blir ändring på den saken ganska snart om förslaget röstas igenom. Hur lång tid tar det innan vi slutar att tycka något över huvud taget eftersom vi inte vet om just den åsikten om några år inte längre är okej? Innan vi börjar hålla koll på våra grannar/kollegor eftersom vi inte vet om de är pålitliga?

Det kan tyckas att jag, och många med mig tjatar. Så illa kan det ju inte vara, för då skulle ju media skriva om det, inte sant? Ja, att Zlatan har ont i knät och att någons dotter ska dejta Beckhams son, det är viktiga saker. Det är nämligen vad jag vid en snabb titt på expressen.se hittade. Jag har skrivit och sagt det förut, det som gör mig mest misstänksam är faktiskt medias tystnad. Varför skriver de inte? Vad är det de är rädda för?

Och i förlängningen så undrar jag, just i år, vad ska vi fira just idag?

Andra bloggar om: fra, lex orwell, nationaldagen, media, beckham, zlatan, avlyssning, övervakning