En helt vanlig dag

Tidigare:

Jag: Ska jag väcka dig när jag kommer hem från tandläkaren? Det är väl inte så kul att sova precis hela dagen när det är så skönt väder?

Han: Hmm.. när är det då?

Jag: Vet inte.. vid.. tre kanske?

Han: Ja, okej. Gör det.

Vid tresnåret, hemkommen och har pillat i naveln en stund. Jag och Arga katten med gemensamma krafter:

Jag: Duuu… *klappklappmedsötröst* ska du vakna nu?

Arga katten: kurrkurr

Han: Zzzzzzzzzz

Jag: *puttputt* Men duuuuu.. *söt röst* Vakna.

Arga katten: kurrkurr

Lilla katten har anslutit sig: *bläng på Arga katten*

Han: Zzzzz *blinkar* Mmmm

Jag: Men du *frustrerad* Vakna nu då.

Arga katten: kurrkurr

Lilla katten: *bläng*

Han: JAAAAA!

Tystnad infinner sig.

Han: Zzzzzzz

Jag: Men du sa faktiskt att…

Arga katten: …..

Lilla katten: *bläng*

Han: JAMEN DET VAR VÄL…. Zzzzzz

Jag: Aja. Ligg här och sov då. Men du sa!

Tar Arga katten under armen, till Lilla kattens förtret.

Jag: Kom nu Arga katten så går vi och låter de där sura jävlarna sura härinne då.

Han: Zzzzzzzz

Lilla katten: *blängbläng* Zzzzzz

Andra bloggar om: vardag, sömn, katter, väckning