Förklara för mig som om jag vore fem år

Två för mig helt obegripliga citat för att komma från samma människa, från Fredrik Schulte:

– Jag är starkt kritisk till förslaget. Det är bra att man höjer säkerheten i landet, men jag menar att övervakningen måste ske på ett rättssäkert sätt. Polisen ska be om tillstånd hos en domstol innan de avlyssnar någon.

Det där begriper jag ju. Man ska inte avlyssna folk bara för att man kan, lika lite som jag öppnar min sambos post utan att fråga först. Det är inte det att vi har så många hemligheter för varandra, men det står inte Josh och Drottningen på kuverten och det spelar ingen roll om avsändaren kan ge mig en stark misstanke om att det är något som visserligen är adresserat till honom, men som rör även mig. Lika lite går jag igenom hans mail och hans mobiltelefon.

Om jag nu gjorde det ovanstående så skulle ju nästan allt vara ganska ointressant kan man tänka. Lite räkningar, kontoutdrag, ett kort från mormor eller så och ett par hockeysms, men det skulle möjligen eventuellt vara så att han är ett jävla as utan att jag har märkt det och att det bland allt ”skräp” finns ett mail från älskararen. Risken finns, den är liten visserligen, men den finns trots allt och det skulle kunna sluta med att jag sitter här med min sunkiga lägenhet och en tio år gammal tv eftersom han tar resten när han går.

Jag vet inte hur många av er som har levt i ett kontrollerat förhållande eller hur många av er som varit den kontrollerande parten, men så här i efterhand; hur gick det? Var det kul att det där smset om en fika från Kalle blev uppblåst till att ni hade en affär och knullade mitt på gatan? Kändes det bra att flickvännen smög i buskarna när du var ute och drack öl med dina kompisar samtidigt som hon ringde var tionde minut? Eller när pojkvännen i sitt förtäckta ”men jag bryr mig om vad du gör” kräver en redogörelse för hela din dag när du har legat i soffan och den förklaringen inte duger?

För mig lät svaret inte vänta på mig kan jag säga, har jag förstått nu i efterhand även om jag själv tyckte att det rörde sig om en evighet. Ingen, och då menar jag ingen, ska ifrågasätta mig utan ens några egentliga misstankar och ingen ska tala om för mig vad jag får och inte får göra. (nå, om jag inte bryter mot lagen då) I helvete heller!

Alltså öppnar jag inte hans post, läser hans mail eller sms. För de är ju till honom. Om jag ber snällt så får jag säkert läsa dem efteråt, precis som staten gärna får läsa mina mail om de ber snällt. Jag är inte omöjlig.

– Sossarna är ändå i grunden för förslaget, med några mindre ändringar, så det kommer gå igenom förr eller senare ändå. I stället för att jävlas med regeringen så röstar jag för och undviker risken för politisk kris.

Fredrik igen, som svar på frågan varför han ändå tänker rösta ja. Enligt samma resonemang så är den här fotbollshysterin helt onödig eftersom landslaget ändå inte kommer att ta guld, så det är lika bra att de åker hem. Och OS ska vi inte ens gå in på, det finns grenar där Sverige inte ens kommer på prispallen och tänk vad pengar vi sparar på att hålla våra idrottare hemma.

Det är ytterst märkligt att Fredrik uppenbarligen inte hyser någon större tilltro till sitt partis agenda när han inte ens tror att de kan behålla regeringsmakten utan väljer att rösta tvärt emot sin egen vilja för att de andra ändå kommer att vinna.

Undvika en politisk kris? Nu kanske jag inte är något snille, men mig veterligen så vann alliansen valet, och det var knappast genom att lova att lyssna på våra telefonsamtal och läsa våra sms. Jag tror snarare att genom att rösta igenom det här förslaget så kommer alliansen att definitivt slå in ett par spikar till i sin kista, för jag är knappast ensam om att i så fall grundligt ta en funderare över vart min nästa röst kommer att hamna.

I en radiodebatt för en stund sen hörde jag en politiker säga att våra protester har kommit för sent, att vi skulle ha höjt våra röster innan utskotten kom med sina betänkanden. Det hade vi också gjort om någon hade bemödat sig med att föra ut förslaget till väljarna istället för att så nogsamt låta bli.

Och så bara för att visa att man inte alls behöver göra särskilt mycket för att göra sin röst hörd, det räcker faktiskt att göra precis som Sad but true gjorde.

(en sån här länklista tänker jag aldrig göra igen. Det var alldeles för knepigt och jag blir bara förbannad. Jag har lånat den av opassande förresten)

Andra som har skrivit om FRA nyligen: Oscar Swartz, Janne Pettersson, Anna Troberg, Stationsvakt, Erik Laakso, Farmor Gun, WitchBitch, Mina Moderata Karameller, Som jag bäddar, Joakim Hörsing, dyslesbisk, brygubben, Kamferdroppar, projO, projO igen, Motpol, Röd Libertarian, Svensson, andra sidan, Skalleper, Björn Wadström, Peace Love and Capitalism, Christian Engström, Trottens betraktelser, Enligt min Humla, Anders Mildner, Henrik Alexandersson, HAX igen, Johan Ronström, Humblebee, The Real Mymlan, Isobel text och verkstad, Onsdag, Se till vänster där går en arab, Bloggen Bent, Magnus Andersson, Kost och hälsa, Pophöger, Nihao Kenny, Endemoniada, Esbati, Erik Hultin, Hanna Wagenius, Per Hellqvist, Tommy K Johansson, Caught in the Act, Loci.se, Biology and Politics

Andra bloggar om: fra, lex orwell, avlyssning, övervakning, demokrati, fredrik schulte, integritet, storebror, 1984, mail, sms, telefonsamtal, öppna brev