Drottningen – Arga barnet 0-2

I torsdags hade vi Arga barnet på besök igen och för att historien inte skulle upprepa sig så la vi alla fjärrkontroller utom räckhåll och vaktade honom mycket noga.

Trots detta hann han med att bada i poolen (katternas vattenskål), dra Arga katten i svansen (så kan det gå när man inte kan hålla sig borta) och möblera om lite i bokhyllan. Igen. Jag hade ganska precis fått ordning på filmerna och böckerna, men det gick ju över snabbt. Dessutom så passade han på att vattna balkongen och stänga av strömmen till laptopen.

En intressant sak vad gäller filmerna är att sist var det Simpsonssäsongerna som möblerades om, enbart. Den här gången var det dags för mina säsonger av South Park. Som tur är så har jag inte så många än.

När Arga barnet och hans mor sen skulle åka hem så kontrollerade jag att han inte hade fått tag på någon fjärrkontroll eller så trots allt, men händerna var tomma och då kände jag mig ganska nöjd. Det kändes rent av som om jag vann.

Lördag eftermiddag ringer sambons telefon när vi sitter i bilen på väg till landet och det är då Barnet (som är Arga barnets mor alltså) som undrar om vi har en svart telefon. Frågan verkar rätt konstig sådär, men det har vi ju.

– Jag tror att jag har hittat den då nämligen.

Fattar ni? Arga barnet har stulit vår hemtelefon! Jag har misstänkt ett tag att han har en framtida karriär inom FRA eftersom han överlag har en förkärlek för just telefoner och datorer, men jag trodde ju förstås att han var liten fortfarande. Inte att han egentligen är en förslagen spion som när han inte kan påverka vårt tvtittande helt enkelt försöker bryta våra kommunikationsvägar.

För faktum är att när han kommer hit så står han en liiiten liten stund i hallen, sen pekar han förtjust på en katt och sen går han raka vägen fram till lämpligt tangentbord. På riktigt alltså. Vis av erfarenhet så får han inte komma i närheten, men det hindrar honom ju inte från att försöka.

Nu är det hela ju ingen katastrof eftersom ingen ringer oss ändå och om så vore så har vi ju två telefoner. Och mobiltelefoner ja.

Jag kommer ändå inte ifrån det faktum att han har tagit vår telefon. Eftersom vi vaktade honom och han inte hade något i händerna när de åkte så har han alltså fintat oss för att sen packa ner den. Är inte det förslaget så säg?

För övrigt kan han visst prata, han säger saker som titta, mamma, ja och där. Som jag förstod alltså.

Nu måste jag klura ut en ny taktik tills nästa gång han kommer.

Andra bloggar om: barn, gömma saker, barnsäkert, elektronik