Arga katten på gerillauppdrag

Det var länge sen jag skrev om Arga katten tror jag. Det är ingen som har frågat efter henne heller, men jag är säker på att det är av finkänslighet och inget annat.

Oftast rasslar hon mellan köket och sovrummet och gör en avstickare till badrummet ibland. Hon är snabb som en vessla och på fullaste allvar så kan hon stå bredvid en och spinna för att in nästa sekund sitta i andra änden av lägenheten och morra. Det här är naturligtvis ett bekymmer för pojkarna som sliter hela sin vakna tid med att spionera på henne. Det roligaste är när Lilla katten har sett henne rusa in i ett rum och smyger dit för att ”ha-ha” henne och hon redan har hunnit därifrån, förbi honom och han har inte märkt det.

När hon känner sig ensam och sällskapssjuk brukar hon komma ut i vardagsrummet, förslagsvis genom att hoppa upp på akvariet (där vi inte har katter, tror vi. Vi har fel) för att antingen sitta där och klura eller smyga vidare över soffan till bordet (som vi inte heller har katter på) där hon sen ligger och trynar.

I undantagsfall gör hon riktiga utflykter i vardagsrummet. Igår hade hon en sån utflyktsdag. Hon smög in i vardagsrummet, på golvet, med en sotsvart uppsyn för säkerhets skull. Det hade hon inte mycket för eftersom Lilla katten sov i sovrummet och de andra i soffan. Det var bara hon och jag som var vaken helt enkelt, och jag är hennes allra bästa människa.

Helt plötsligt satt hon i fönstret och såg skyldig ut när våra blickar möttes. Märkligt med tanke på att vi faktiskt har katter i fönstret. I nästa ögonblick satt hon i andra änden av rummet och när jag satte mig i mitt pysselhörn tog det inte många sekunder innan jag hade en kattnos mitt i projektet. Detta blev inte långvarigt dock utan följdes av tassar i skrevet som sen flöt in under bordet.

Efter att ha prasslat i hörnet (och väckt Pissnisssen) smög hon vidare till nästa skrivbord som en riktig gerillasoldat. Hukad kropp, ständig uppsikt över alla vinklar och långsamma ljudslösa steg.

Faktum är att hon var så tyst att Pissnissen inte ens fattade vad som hände utan somnade om, detta trots att hon klättrade omkring både på skriva, tangentbord, x-box för att fastna i hyllan med digitalboxen. Där var det för trångt till och med för henne, men på något sätt lyckades hon ändå vända sig och kravla tillbaka till tangentbordet, utan att riva ner något.

När hon hoppade ner på golvet smög hon in under tv-byrån och hittade där en boll som rasslar lite. Det var visst kul, så hon låg väl där och petade lite på den. Självklart så vaknade Pissnissen och hoppade iväg mot ljudet, bara för att mötas av något som morrade under byrån. Jodå, han upptäckte henne och jodå, han försökte allt komma åt henne. Det är bara det att Arga katten är en nätt liten dam och Pissnissen.. är en stadig karl, om än ganska fjollig, men ändå en karl, så han kommer inte in under helt enkelt.

Så där låg hon, svart i synen och med en lila rasslande boll och begrep nog inte själv att det där måste vara det tryggaste stället i hela lägenheten. Inte nog med att hon har full koll åt alla håll, ingen av de andra kan ens ta sig in på annat sätt än att tippa över på sidan och pressa sig in. Knappast något man gör ens som katt om man vill klappa på någon.

För övrigt har hennes nos varit hel i säkert en månad nu och det är rekord. Antingen har hon blivit bättre på att slåss eller så låter de henne vara. Alternativet är förstås att hon har begripit att man måste se sig om ordentligt hela tiden.

Andra bloggar om: arga katten, katter, gerillasoldater, fler katter i samma hushåll