Tekniska fadäser

Jag vet inte hur er dag har varit, men jag börjar undra om inte elektriska apparater (förutom dammsugare och tvättmaskin och sånt) är allergiska mot mig. Som elallergi fast helt tvärtom.

Laptopen som jag använder brukar inte konstra så värst mycket och överlag så är vi ganska nöjda med varandra. Det är i alla fall vad jag har trott hittills. I morse när jag vaknade så läste jag som vanligt ikapp allt som hänt i världen, kollade mail och ingenting förvarnade egentligen om att vi skulle ha en fnurra på tråden.

När Josh så kom hem från jobbet så skulle han demonstera att han visst kan slänga saker där de hör hemma. Dessvärre tappade han hälften i golvet, men då drog han fram dammsugaren och bad mig sätta i kontakten. Jsg blev så glad över denna uppvisning så jag slet ut första bästa kontakt och tryckte in dammsugarkontakten. Dammsugarresultatet blev fantastiskt, men hade jag vetat vilken katastrof det innebar att dra ur telefonidosan hade jag aldrig rört någonting.

Efteråt ville jag sätta mig ner vid laptopen igen och slösurfa lite, men se det kunde jag glömma. ”nätverkskabeln är inte inkopplad” sa laptopen. Jodu min lilla sockertopp, tänker jag, för jag såg ju att nämnda kabel satt på plats. Nej, hävdade laptopen bestämt, fastän jag startade om den, tryckte på alla kontakter jag kunde hitta och Josh försökte prata förstånd med den.

”Nätverkskabeln är inte inkopplad”

Nu började vi fundera på om det möjligen kunde vara så att kabeln mystiskt gått sönder samtidigt som jag drog ur kontakten. Inte så troligt, men troligt har jag för länge sen slutat att tro på. Josh kopplade nätverkskabeln till sin bebis och då funkade allting minsann! Naturligtvis funkade uppkopplingen till den stationära datorn också, så egentligen så visste jag ju att felet inte låg hos telefonidosan heller.

Laptopen vill däremot inte höra talas om någon kabel. Nej, det är ingen nätverkskabel inkopplad och så är det med det. Däremot så finns det trådlösa nätverk i närheten om jag vill se? Låsta förstås. Grannarna har lärt sig.

Josh har medlidande med mig och säger att jag får låna hans bebis så länge och för ett ögonblick känns det ganska bra. Nackdelen med att använda en annan än sin vanliga dator är att saker inte ligger där de ska. Jag vet inte hur det är med er andra, men jag har ingen aning om vad det är för adresser till mina bokmärken, vad jag har för lösenord till olika sidor eller för all del ens vad jag har för användarnamn till min mail. För att inte tala om användaruppgifterna till icq och msn.

Aaaaalldeles ensam alltså och inte blev det bättre av att Josh tyckte sig ha gjort dagens goda gärning och gick och la sig. Med laptopen igång och bebisen i knät lyckades jag leta reda på en del uppgifter åtminstone och med lite gissningslekar så kunde jag komma åt två av tre mailkonton också. Som synes har jag listat ut både användarnamn och lösen till min egen blogg också så att jag kan gnälla av mig. (handikappad är bara förnamnet)

Det började kännas som att det kanske kunde fungera en stund ändå.

Sen blev jag osams med google reader. Det ser annorlunda ut när saker ändras utan förvarning blir jag mycket störd av det hela. Som jag har sagt det förut så tycker jag verkligen inte att man ska laga saker som inte är trasiga och mina cirklar rubbas av sånt. Jag saknade plötsligt en massa knappar (det är sant, Josh har dem nämligen, men inte jag) och plötsligt så försvann det ena och det andra och… ja, man kan säga att det rann över för mig. Jag smällde ihop bebisen och surade som vuxna människor gör.

En stund senare kröp jag tillbaka, för jag vill ju gärna leka på internet trots allt. Jag vek upp skärmen och möts av ett.. blurr?? Allt ser ut att vara utsmetat över skärmen och ingenting händer oavsett vilka knappar jag trycker på. Jag har haft sönder en dator till. På samma dag.

Alltså, det finns gränser för vad jag orkar med och nu blev det liiite mycket på liiite för kort tid och vad Josh ska säga när han ser att jag har haft sönder hans nya kärlek ville jag inte ens tänka på. Alltså tassar jag in i sovrummet och snörvlar tills han vaknar varpå jag hulkar fram ”Jaahhhg uhhh harhhh haft uhhh söööhhnder diiiihiiiin daaahhtor”. Troligen var det jättemysigt att vakna till.

Han tar det mesta med ro tack och lov, så han säger bara jaha, men sen rasslar han ut till bebisen ganska snabbt och jag vågar knappt andas. Någonstans så väntar jag bara på vrålet, men det kommer aldrig, utan efter en stund kommer han tillbaka och säger att den inte är trasig och att han har startat om den.

Så om jag inte svarar på mail så beror det på att jag inte kommer åt den och ja.. det ordnar sig väl, men inte just idag skulle jag tro. Om inte annat så har vi ju en väldigt smidig liten ordbehandlare som katterna kan sova på. Under tiden så skriver jag på ett pyttelitet tangentbord och känner mig alldeles bortkommen.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

10 svar på Tekniska fadäser

  1. Thomas Tvivlaren skriver:

    Tappade du bebisen i golvet? *ryser*

    Imorgon är en ny dag…

  2. Drottningen skriver:

    nä, det gjorde jag inte! Vad tror du om mig egentligen?

  3. Mia* skriver:

    Det låter som en sådan där dag då man borde ha stannat i sängen. Stackars!

  4. SqZ skriver:

    Du kanske skulle ta jobb som störsändare åt försvaret 😉

  5. drf skriver:

    Men aaaaw. 🙂 Vilken tur att den inte hade gått sönder på riktigt.

    Det är förjäkla jobbigt att sitta vid andras datorer ja, jag känner mig fullständigt handikappad och förvirrad trots att jag är ett fullfjädrat datorproffs. 😛

  6. Danni. skriver:

    Låter som en riktig skitdag! Stackare.

    Jag har nominerat dig till en Blog Award, läs mer på min blogg 🙂

  7. Pingback: Märkligheter i köket « Mia is a geek

  8. Jenny skriver:

    Oj, lite tur i oturen där. Är det nätverkskortet i din laptop som gått åt fanders kanske?

    Idag behagade min processorsfläkt sluta fungera, mindre än ett år gammal. Man blir alltid lika glad när dessa apparater slutar kommunicera. 😛

  9. Falken skriver:

    ”Jag vet inte hur er dag har varit, men jag börjar undra om inte elektriska apparater (förutom dammsugare och tvättmaskin och sånt) är allergiska mot mig.”

    Det är ju uppenbart vad det handlar om, det måste vara ett könsrelaterat problem. Kvinnor ska använda vissa apparater, män andra.

  10. Pingback: drottningsylt » Blog Archive » Tekniken igen

Lämna ett svar till Falken Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.