Den tekniske latmasken som inte visste bättre

Aftonbladets lilla faktaruta sammanfattar mina invändingar mot IPRED ganska bra.

För så här är det: Jag har ingen åsikt om huruvida fildelning är ”stöld” eller inte, jag tycker visst att upphovsmännen kan få betalt och jag laddar aldrig ner vare sig musik eller film. Inte på grund av någon moralisk värdegrund där heller utan jag har helt enkelt varit ointresserad. Inte av kultur, utan bara av att lära mig nya tekniska finesser. Man kan rentav säga att själva essensen i debatten rör mig inte i ryggen.

Däremot så rör det mig väldigt mycket när man har röstat igenom en lag som gör det möjligt att skicka kravbrev till människor som är precis som jag. Jo, så blir det. Vi tekniska latmaskar som tycker att internet är ju jävligt fiffigt och vi nöjer oss med att skriva på vår lilla blogg (som vi naturligtvis inte har kodat ihop själva) och vi läser dagstidningarna, googlar och kollar mailen och är ganska nöjda med det.

Låt mig berätta varför det är vi som blir drabbade och inte Superpiraten. Jag har ingen aning om hur man skyddar ett nätverk och min internetuppkoppling är en del av ett större nätverk, i mitt hus om inte annat. Jag har en trådlös router för att vi har en varsin dator och jag har nog med sladdar att snubbla på ändå. Nej, jag har inte kopplat in den själv utan det har min sambo gjort. Aha! tänker IPREDanhängarna nu, hennes sambo är Superpirat! Ja, fråga honom gärna hur smidigt det gick att koppla in den där routern eller för all del hur vi fick muta med öl för att hitta någon som kunde fixa laptopen som fått fnatt. Superpirat, min stjärt.

Men ja, han laddar säkert ner något album ibland och sen brukar han beställa samma album, ofta till ockerpris eftersom han lyssnar på musik som inte klättrar på topplistan och därför ska importeras och då blir det jääävligt billigt. 250 spänn för en importerad plastbit är rentav ett bra pris, om än knappast motiverat.

Tillbaka till lagen då. Eftersom jag inte kan skydda mitt nätverk och det skulle rentav kunna vara så att jag inte ens har fattat att jag måste göra det för att gå säker, precis som människor fortfarande inte förstår att ett antivirusprogram är inte så jävla dumt att ha och att man trots allt ska tänka sig lite för innan man öppnar bifogade filer i mail. Så där sitter jag med ett sjuhelvetes bredband som är vidöppet och vet inte bättre.

Jag vet inte hur stor räckvidd det har, men jag blir ju inte förvånad om till exempel pizzerian bredvid kan nyttja min uppkoppling, grannen kan det i alla fall helt säkert. Mig gör det ju ingenting. Egentligen.

Förrän den dagen ett kravbrev ramlar ner i  min brevlåda då eftersom det har fildelats från min ip-adress. I det läget fattar jag ingenting, men det där stycket om att vidta juridiska åtgärder och tingsrätten och blabla gör mig lite nervös, för jag har ju inga pengar, särskilt inte nu när jag är sjukskriven från mitt undersköterskejobb med usel lön. Så jag ringer upp dem och säger som det är; att jag har ingen aning om vad det här är, jag kollar mailar, skriver på min blogg och läser tidningarna. Jag vet inte hur torrenter fungerar och vill inte veta heller, men jag vet alldeles säkert att jag inte har laddat vare sig upp eller ner.

Vilket ju är sant. Sant är också att upp/nedladdning från mitt ipnummer har skett och därför har upphovsrättsinnehavaren (ja, bolagen bakom gissar jag då) rätt att kräva ersättning för det. Så vad gör man? Skaffar en advokat? Jag misstänker att de vill ha betalt och då mer än jag har. Försöker ta ett banklån för att betala den där summan upphovsrättsmannen vill ha för att inte dra mig inför domstol? En summa som förmodligen är betydligt lägre än vad en förlorad rättegång skulle kosta.

Vän av ordning vill här inflika att en rättegång inte är ett problem eftersom jag är oskyldig. Det är ju någon annan som har använt mitt ipnummer, kapat det liksom och i Sverige är man oskyldig tills motsatsen bevisats. Ja, men bevisen är ju ganska tydliga, eller hur? Någon har de facto använt min uppkoppling till fildelning och jag märkte det inte ens och har inga som helst bevis för att så var fallet. Att filmen som skulle ha laddats ner inte finns på min dator över huvud taget spelar ingen roll, för saken gäller inte om jag har filmen eller inte, utan om jag har laddat ner den utan att betala för den.

Så där sitter jag, den tekniska latmasken och visste inte bättre. I Sverige. 2009.

Andra bloggar om: , , , ,

Det här inlägget postades i Integritet. Bokmärk permalänken.

15 kommentarer till Den tekniske latmasken som inte visste bättre

  1. Morrica skriver:

    Du har rätt i det mesta, förutom en rätt viktig detalj. I dessa fall gäller inte tesen att du är oskyldig tills motsatsen bevisats. Här gäller motsatsen, du är skyldig tills du lyckas bevisa att du är oskyldig, eller den rälige skurk som suttit på pizzerian inom räckvidden för ditt nätverk och laddat ner film på din uppkoppling erkänner.

  2. Jenny skriver:

    Så känner jag det med. Eller ja delvis. Jag blir paranoid utav bara helvete. Jag fildelar inte och har aldrig gjort det. Ska jag få skumma kravbrev och kanske min dator beslagtagen bara för att någon som fildelar med någon anonymeringstjänst (som skyddar deras IP men lånar min?) egentligen är den som idioterna vill ha tag i? Det skrämmer mig faktiskt. Att inte veta. Att inte kunna skydda mig.

  3. Karma skriver:

    Som du beskriver behöver du inte tanka för att din IP ska synas. Faktum är att din internetanslutning inte ens behöver kapas. Det räcker med att jag startar en tracker och slänger in IPn på måfå så kanske den dyker upp. Och längre än till dig kommer vi inte.
    Jämför med att en efterlyst person springer in i ditt hus, men aldrig ses lämna huset eftersom man bara tittat på huvudentrén. Då måste det ju vara du?

  4. Mikael skriver:

    Jag vill bara understryka det Morrica redan har påpekat: Detta är inte ett brottsmål. Du är inte oskyldig tills motsatsen bevisats. Du måste få rätten att tro mer på dig än på mediabolagets välsmorda (och välavlönade) advokat, annars kommer du att förlora.

    Fet chans man har där…

  5. Rickard skriver:

    Peter Ingestad ut ur bloggkommentarerna! 😉

  6. Drottningen skriver:

    Morrica&Mikael: tänkte inte på att det faktiskt inte är ett brottsmål det handlar om ens. För det borde ju vara om det handlar om ”illegal” fildelning, men jag _vet_ ju att det är som ni säger.

    Karma: bra där. Nu vet jag att inte ens mitt skyddade nätverk är säkert på en fläck. Känns skönt för någon som alltid blivit kallad paranoid 😉

  7. Pingback: Till alla osårbara - Grattis! « Inquietum es cor nostrum donec requiscat in Te

  8. Johan skriver:

    Om detta skulle hända, påpeka för domstolen att deras bevis inte håller, vilket de inte kommer att göra heller. Detta eftersom skärmdumpar, vanliga jäkla bilder som kan manipuleras väldigt lätt, är det enda de kan erbjuda. Påpeka det för domstolen. Du bör vinna, och om du mot förmodan inte skulle göra det, ring media.

  9. Thomas skriver:

    @peter
    EU gjorde en rekommendation men de var samtidigt noga med att säga att det var upp till varje medlemsnation att bestämma i vilken grad det skulle implementeras. Det fanns aldrig något tvång att införa den lag vi har nu. Även om vissa anhängar försöker gömma sig bakom sådana påståenden.

  10. Tobbe skriver:

    Håller med Peter, ut ur EU, vad bra har kommit därifrån?

    Annars är detta en parodilag, vad hindrar mig från att…

    Göra 10 låtar (ni skulle inte vilja höra dom för jag är inte musikalisk) sedan gå runt o kapa öppna trådlösa nätverk och tanka ner dessa, vad som är speciellt med mina låtar är att dom säljs på min hemsida för 9 999kr styck givetvis. Om dom säljer, det är hemlig information och irrelevant.

    Gå runt o tanka ner alla 10 låtar, kräv ut IP och skicka hotbrev, 50% av alla betalar dom 2-3 000kr man kräver per låt för att slippa mer skit!

    Ganska enkel affärsidé i svåra tider!

  11. Morrica skriver:

    Tobbe, är inte det ganska ungefär precis vad Marklunds kompisar försökte med sin Coop-skiva?

  12. Pingback: Min kriminella gammelmoster « Inquietum es cor nostrum donec requiscat in Te

  13. Knyttsak skriver:

    Huvudet på spiken! Jag kunde inte sagt det bättre själv! Ipred har dessutom lyckats öppna upp för en ny typ av kapning – nätverkskapning. Hacka dig in på någons nätverk, ladda ner en massa filer och ingen kommer att anklaga dig, eftersom det inte är ditt nätverk.

  14. Peter Harold skriver:

    Det där med att muta med öl har han t.o.m. berättat om själv… så det tror jag gärna på.

    Och jag tror att man skall ha samma ångest för felaktiga fildelaranklagelser av samma anledning som att folk som bor i Skåne får biltullsavgifter på sin gamla avställda Bolinder-Munktelltraktör. Vi lever i en bedräglig tid. Så varför skulle inte någon lustigkurre kunna ge dig skulden för ett fildelarintjack? Det är verkligheten. Och målsägande har tolkningsföreträde. Kyss fru Justicia adjö.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *