Motvalls

Märkligt nog så avskyr jag att vara tålmodig lika mycket som jag avskyr stress. När omgivningen stressar mig sätter jag mig på tvären med hälarna i marken och bara vägrar. När omgivningen däremot inte är snabb nog, vill jag bara vråla rätt ut och rusa iväg. Mentalt är jag antagligen flera månader i förväg.

Jag avskyr verkligen att vänta, att saker hänger i luften. De ska bara hänga där tills jag har kommit ifatt och sen ska det bara vara att gasa.

Men nejdå. Andas. Ta en fika.

Jamen för helvete! Jag har ju inte tid!

Detta samtidigt som livet går alldeles för fort nu så att jag allra helst vill dra täcket över huvudet och stanna där tills i höst eller så. Ibland måste man dock snällt följa med dit verkligheten tar en. Faktiskt.

Inte så lätt när man bara är en människa som allra mest önskar sig lugn och ro hela tiden.

Andra bloggar om: , , , ,

Det här inlägget postades i personligt. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Motvalls

  1. Jenny skriver:

    Stress är knepiga grejor. Att få och kunna kontrollera en vardag är iaf ngt jag har behova av, stress eller ej.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *