Villeru ha besök eller?

Som vissa av er känner till så försöker jag få till ett dop av arvingen. Det går.. sådär om jag ska vara ärlig. Först har vi gormat här hemma sen början av graviditeten tills sonen var ute ungefär (plus två veckor) och vi har träffat präst för att Josh inte ska vara så motvalls och hojta om korståg och medbestämmande och till sist så enades vi om att jag skulle få mitt dop om ungen fick heta det han nu heter hos skatteverket. Förutsatt att det var rätt präst som döper honom då.

Prästen var ju det minsta problemet. Självklart, sa hon och så var det med det. Man kunde tycka att det var nog besvärligt så där, men icke. Ett av mina krav var inte bara själva dopet utan en engagerad partner i dopgrejen. Det betyder ju bland annat att välja kyrka tillsammans, och inte rycka på axlarna. Många gånger har jag tänkt bjuda hem prästen och få ungen döpt i köksslasken bara så är det gjort sen.

Det tog ju bara tre månader efter födelsen att få med Josh på kyrkojakt och efter ett par bistra huvudskakningar så blev det då en motvillig nick. Nu händer det något, tänkte jag och letade fram en mailadress och kastade iväg en förfrågan om doptider och fanns det möjlighet att hyra/låna församlingshemmet? Min plan var då att jämföra deras tider med prästens tider och sen boka. Smidigt va? Eller inte.

För idag fick jag faktiskt svar från självaste kyrkoherden och nu känner jag sådär igen, att näe, men vi döper ungen i köksslasken så kan de sitta med sin tomma kyrka. Svaret jag fick var nämligen att det är enklast att ringa för att hitta en lämplig tid och Xxxxx på det här numret vet om församlingshemmet är ledigt.

På vilket jävla sätt skulle det vara enklare? För vem?

Så det är enklare att jag ringer, efter att ha sövt unge och samlat mod och så kan kyrkoherden leta fram almenackan och bläddra och humma lite medan ungen vaknar och börjar vråla som besatt och så letar jag reda på en penna och ett papper och skriver ner de tider jag lyckas uppfatta i oljudet,sen ringer jag Xxxxx och jämför tiderna med doptiderna så att vi kan fika någonstans efteråt och sen mailar jag prästen tiderna och så återkommer hon och då ringer jag tillbaka till kyrkoheden som ännu en gång letar reda på almenackan och hummar och ska skriva in tiden vi har valt (och låt oss hoppas då att ingen annan har hunnit ringa emellan och snott tiden) och sen ska jag maila vår präst igen och berätta att den här tiden blir det. Förutsatt att jag får tag på kyrkoherden per telefon till att börja med alltså.

Istället för att kyrkoherden när han har tid klottrar ner tiderna som finns i ett mail till mig, ropar till Xxxxx att vi vill låna församlingshemmet också och sen vidarebefordrar jag det mailet till vår präst som väljer en tid som jag kan maila iväg till kyrkoherden som kan läsa det när han har tid och inga vilsa själar pockar på uppmärksamhet och jag kan ägna mig åt mailade fast skitgrisen vaknar mitt i och vrålar för jag kan ju se även om öronen är ockuperade.

Jag trodde att kyrkan ville ha besök? Ville vara tillgängliga? Ha medlemmar? Varför ha en mailadress över huvud taget om man inte kan använda den till annat än att skriva att folk ska ringa?

Så nu fick jag sådär ont i huvudet igen.

Andra bloggar om: , , , ,

Det här inlägget postades i Föräldraskap, personligt. Bokmärk permalänken.

7 kommentarer till Villeru ha besök eller?

  1. mcsarcne skriver:

    Puckat.

    Vasken funkar, men det är trevligare med en fin skål.
    Jag kan ta med mig en, och göra sällskap med prästen. 😀

  2. Jenny skriver:

    Rådfråga prästen ni valt kanske, om hon kan rekommendera någon kyrka sådär, som kanske passar er smak? Om inte, ha dopet hemma om hon går med på det. Spela roll egentligen, bara ni blir nöjda med cermonin och lillen med namnet. 🙂

  3. msn00b skriver:

    jomenserru, di där datana di ä komplisserade grejjer serru *headscratch*
    Nä allvarligt, om jag var du hade jag kört på skålen. Släktingar brukar bli glada för en anledning att plocka fram kristallen. För att inte tala om att man dessutom brukar få hjälp med att röja efteråt om man är hemma, slipper betala hyra för porslin och lokal samt slipper kyrktanterna med åsikter om allt från kaffet till takegångar.

    uj. Jag låter nog lite kyrkbitter, f’låt.

    MEN! Ähar även glad nyhet, jag har hittat en pofta till dig! Finns på Malmströms & Camilla. Vet dock inte om de finns i Stockholm?

  4. Besökaren skriver:

    Bästa lösningen vore förstås att låta bli att kristna det arma barnet 😉

  5. Världen är bra liten…lustigt att jag för 5 minuter sen skrev en lite dopkritisk kommentar på en annan blogg som svar på ett inlägg: http://www.ulrikagood.com/2009/09/jag-har-gjort-mitt-kyrkoval.html

  6. Drottningen skriver:

    Alla: Kyrkan är bokad nu iaf.

    Besökaren: Din tårtbit hänger löst nu 😉

    Kristina: Jag har läst din kommentar och jag håller med till viss del. Faktiskt. Men för mig är själva dopet viktigt, inte medlemskapet i kyrkan. Jag ska med glädje hjälpa sonen att gå ur kyrkan när/om han vill det.

  7. Nynaeve skriver:

    Drottningen: som du vet hjälper jag gärna till att sy klänningen. Jag kommer även gärna och fikar efteråt. Men under själva gudstjänsten, då får ni nog klara er utan mig (och Besökaren).

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *