En stilla undran

Medan Krypet ligger och sover så sitter jag framför tvn och lyssnar med ett halvt öra på årets FRA-debatt på svt och ännu en gång var det en människa som sa sig vara nöjd med förändringarna som gjorts sedan den förra omröstningen. Jag har hört det ett par gånger nu under debattens gång, men märkligt nog så är det bara människor som redan innan förra omröstningen var ganska nöjda med lagförslaget.

Staffan Danielsson sa sig ha lyssnat på kritiken, både från sina egna inom partiet och de utanför och det verkar vara ett genomgående tema.

Att man har lyssnat. Gjort kritikerna en tjänst och ändå är de inte nöjda. Och så ser de lite lidande ut, som om de verkligen har slitit sitt når för vår skull. För att vi ska känna oss trygga.

I grund och botten handlar det om tillit. Om vi litar på att våra politiker ser till vårt bästa och arbetar för oss så borde vi inte ha något problem med att bli avlyssnade eftersom de lovar att inte använda det, om vi inte litar på dem fullt så mycket så är det självklart att vi inte vill ge dem möjligheten ens.

Är det inte jättekonstigt att alliansen inte kan presentera någon som var kritisk förra året, men som idag är nöjd med förändringarna?

Nästa år är det val.

Andra bloggar om: , , , , , ,

Det här inlägget postades i Integritet. Bokmärk permalänken.

En kommentar till En stilla undran

  1. Häng med på minneshögtiden efteråt:

    Idag sörjer vi Privatlivets död – gör det du också!

    Ps. Hälsa båda krypen du har där hemma! 😉

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *