Kategoriarkiv: Drottningsylt testar vården

Så idag vaknade jag och hade i princip tappat rösten, men hade istället fått en ihärdig hosta. Jag kan inte påstå att jag blev jätteförvånad. Dels så tänker jag att har man haft en slang nerkörd i halsen som irriterat … Fortsätt läsa →

I måndags skulle jag få en välbehövd sovmorgon. Jag vaknade till när barnen skulle gå upp, men det kändes faktiskt som om jag skulle kunna somna om för ovanlighetens skull. Klockan åtta ringer telefonen och jag tänkte först inte svara, … Fortsätt läsa →

Jag mår förhållandevis bra. Tror jag. Det är svårt att säga, men i jämförelse med de senaste månaderna så mår jag bra. Betablockeraren som ska sänka pulsen behöver jag nästan inte alls längre och för varje dag så orkar jag … Fortsätt läsa →

(i rättvisans namn så ska titeln vara ett citat av Franz Kafka. Jag vet inte om det är sant eller inte, men det är den information jag har) I onsdags hade jag då återbesök på endokrinologen. Jag tänkte innan att … Fortsätt läsa →

Något jag tydligen måste lära mig igen är vart mina gränser går. För så här är det, när jag började äta medicin mot min graves så mådde jag bättre ganska snabbt, men när pulsen gick ner med hjälp av betablockerare … Fortsätt läsa →

Ja, den högre dosen av betablockerare gjorde inte heller susen, mer än marginellt kan jag säga. Istället för vilopuls på 130 hade jag numera en vilopuls på 115 och jag började känna mig ganska sliten. På torsdagen, eller om det … Fortsätt läsa →

Och det tål att nämnas, att livet föll sig så att en av barnens fastrar fick jobb här och flyttade in hos oss i väntan på sin egen lägenhet. Så i början av januari, faktiskt ungefär där jag började må … Fortsätt läsa →

På måndagen åkte jag till jobbet som vanligt. Om man med som vanligt menar att jag i princip var sängliggande hela dagen och inte orkade någonting. Plus att jag darrade. Hela tiden. Konstigt det där, för jag kunde på allvar … Fortsätt läsa →