Idag har vi vaccinerat oss mot TBE. Vi har velat i flera år, men varje år tagit beslutet att inte ta sprutan det året (heller). Nu efter en varm vinter så gissar jag att det blir ett riktigt fästingår, så nu bestämde vi oss för att det var dags. 1500 kronor för en familj på två vuxna och två barn. Ja, gånger 2 för spruta två ska tas om en månad. Som hittat alltså.
Nu var det inte kostnaden jag skulle skriva om utan hur man förbereder barn på sånt här. Det vanliga har jag fått för mig är att man säger att nej, det gör inte ont. Och så gör det lite ont och barnet blir ledset och så mutar man barnet med godis eller nån liten sak och så är det bra till nästa gång.
Jag berättade för äldste sonen för ett par dagar sen att vi skulle ta en spruta i armen och att vi skulle ta den allihop och så förklarade jag varför. Han bestämde genast att det gör superont och ville förstås inte alls.
Och då bestämde jag mig för att inte ljuga. Så jag sa att det kommer att göra lite ont, inte mycket, inte superont, men lite och bara en liten stund. Till sist så kom vi överens om att han skulle sitta i mitt knä och jag skulle ta sprutan och sen han. Vi tummade faktiskt på det och då måste man upprätthålla sin del av avtalet.
Så idag var det dags som sagt. En av barnen på dagis hörde när vi pratade om sprutor och sa att hon hade tagit en som inte gjorde ett dugg ont, så lite peppad blev han nog av henne.
Vi är så dåliga på att uppsöka vården med våra barn så några sista siffror i personnumret hade vi ju inte utan det var bara att åka hem och leta. Stora ungen i knät, en spruta i armen på mig och så fick stora sonen välja tatuering medan sköterskan stack honom. Lille sonen blev däremot förvivlad, men han fattade å andra sidan inte vad som hände.
I alla fall, inte ett pip sa han. Den stora alltså. Och han sa att det inte gjorde ont alls, men jag tycker nog att det gjorde lite ont. En liten stund.
Men de som säger till barnen att det inte gör ont och sen gör det det och de blir ledsna, hur gör de när nästa spruta ska tas? För jag tänker att vår unge är helt lugn med det nu.
Läs även andra bloggares åsikter om blogg100, vaccin, tbe, prata med barn
Ja, han är helt lugn med det nu. Tills han inte är det. Under mina elva år som förälder har jag lärt mig att barn varken är konsekventa eller logiska. Så….
Som det här med mat….de tycker att champinjoner är det bästa som finns tills de en dag tycker att de är jätteäckliga och aldrig tänker äta en endaste till. De är helt oberäkneliga. Lite läskiga faktiskt.
förvisso, men hur ska man annars reagera på folk som ljuger för en i tid och otid? Nej, det gör inte ont, jo, smaka, det är gott, tomten finns
Jag tror på att vara ärlig, särskilt om smärta. Att ja, det kommer att kännas men att det kommer att gå över.
Jessica: Både jag och sambon har nu ont i armen där vi fick sprutan. Alltså som om någon slagit en ordentligt eller så. Ungen har inte ont alls. Vi är kränkta!
Jag har inte ljugit för mina heller. De är ändå oberäkneliga.