Bedömningen

Jag känner att jag ligger lite efter på grund av orsaker, men 17 april var jag i alla fall på bedömning inför operation på kirurgen. Det jag trodde skulle hända var ungefär samma sak som inför det planerade kejsarsnittet, det vill säga att man får träffa en (sur) kirurg som man ska visa att man är värdig en operation inför.

Först fick vi vänta en kvart efter utsatt tid och under vårt besök svarade han i telefon två gånger. I övrigt..först gjorde han ett ultraljud av sköldkörteln och konstaterade att ”den är liten med ett typiskt utseende för en inflammerad såndan”,  jag vet inte, han sa ”du vill ha en operation och då gör man så här, andra alternativ är det här”. Det roligaste var när han pratade om radiojodlösningen som jag påpekade ju inte var ett alternativ för mig pga småbarn hemma, varpå han sa att det går ju att ordna, i så fall blir man ju inlagd under den tiden. Troligt att man blir inlagd på sjukhus i två veckor eller vad det är för att man inte får vara nära småbarn.

I alla fall, jag vet inte om jag gjorde ett säkert intryck eller om man inte behöver visa sig värdig i det här fallet, det tog kanske tio minuter av dialog och sen sa han ”jag skriver upp dig på listan då, du kommer att opereras någon gång under våren. Jag vill inte säga mer exakt, för jag vill inte göra dig besviken” och så var det med det. Det jag lärde mig av vårt samtal var att ett tungt vägande skäl är om man vill bli gravid å det snaraste, så om mitt tips om du har Graves och vill ha sköldkörteljäveln bortopererad är att säga att du vill ha barn.

Han frågade om jag hade behov av att träffa narkosläkaren och om jag var intresserad av att veta i detalj hur operationen går till innan och gav mig ett häfte som jag skulle fylla i till narkospersonalen och så var vi klara. En ny besökstid skulle skickas hem för ”förberedande inför operation” med sjuksköterskorna. Oklart vad som menades förutom ännu en resa genom Stockholm under rusningstrafik.

Det här var en fredag och på söndagen skulle jag börja jobba igen och det kändes helt okej. Nu i efterhand så var det också helt okej att gå och jobba. Jag kände mig inte alls så sliten som jag trodde att jag skulle göra.

Jag jobbade mina tre nätter och ingen kallelse till operation kom och jag hann bli besviken eftersom det faktiskt flutit på så bra sen jag blev sjuk. Helt uppenbart fick jag en guldbiljett till vårdtåget den här gången. Bloggen klappade ihop och… Ja, sen blev katten sjuk också och in på sjukhus med henne så det har varit lite stökigt när vi inte visste om hon ens skulle överleva.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

 

Det här inlägget postades i Drottningsylt testar vården. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.