Hurra?

Idag firar jag ett år utan sköldkörtel och jag är fortfarande helt nöjd med det beslutet. Jag vet förstås inte hur jag hade mått om jag hade valt någon av de andra behandlingsmetoderna och trots allt så är sköldkörteln ett ganska viktigt organ som påverkar hela kroppen. Det tänker man inte på förrän man står där, gemene man vet att man går upp i vikt och är trött om man har sköldkörtelproblem, men det är i ärlighetens namn skitsaker i sammanhanget.

Mår jag så jävla bra idag då? Nja. Jag kommer fortfarande inte ihåg saker på samma sätt som förut och min stresstolerans är rent löjligt dålig ibland och när jag pressar mig själv så blir jag mentalt bakis dagarna efteråt och.. men ändå. Jag orkar gå en mil utan svårigheter, jag jobbar som jag gjorde förr och det finns faktiskt på kartan att till exempel städa och göra något annat på samma dag.

Däremot har jag ju fått och håller fortfarande på att lära mig sätta gränser. De flyttas sakta men säkert framåt, så det jag inte klarar idag kanske jag visst klarar om ett halvår. Jag känner mig förvisso inte lika pigg som efter operationen och ibland lurar den där hjärndimman farligt nära, men som sagt, lyssnar jag då på kroppen så går det bra.

Ja. Men hurra för mig.

Läs även andra bloggares åsikter om blogg 100, graves sjukdom, efter operation, hyperthyreos, komma tillbaka