Se upp!

Den här katten vi har, du vet, den där dyra och fina raskatten? Ja, det är ju tur att han är söt, för han är totalt hämningslös visar det sig. Dels är det ju den här lilla detaljen med rymmandet, men sen det här med att katter som är födda i en trygg miljö där människan aktivt hanterar dem på ett sätt som ska hjälpa dem att förstå människor, de vet ju att vi är till för dem och inte tvärt om. Det är inte något raskattsspecifikt, men märks antagligen tydligare där eftersom en uppfödare av raskatter har ett syfte med sina kattungar. De ska inte bara se ut på ett visst sätt, de ska också vara trevliga.

Och nu blir det bara jättekonstigt att jag berättar om sambon som låg i soffan igår och skötte sig själv och sen plötsligt vrålar rätt ut och det visar sig att en russian blue som legat på soffryggen för mindre än en sekund sen, fått syn på något och hoppat och antagligen missbedömt avståndet lite. Eller inte brytt sig, för det var ju en grej där han måste kolla.

Hur som helst så fick hussen bokstavligen en katt i ansiktet och det är väl ren tur att han har två ögon kvar och bara någon rispa i pannan och ett hål i läppen.

Trevlig var det ja. Men så var det i alla fall.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Det här inlägget postades i Blogg100, Katter. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.