Jag har en ny dator. Det har jag inte berättat. Eller ny och ny, det är en sån där begagnad, fast genomgången med garanti och grejer till en spottstyver av ordinarie pris.
Det är lite oklart hur det började, men datorn jag hade har jag aldrig gillat. Lite oklart vad det är, men med tiden så blev jag irriterad på att den tog jättelång tid att starta upp, ibland fick jag inte logga in, ibland bestämde den sig för att det inte fanns några nätverk i grannskapet osv osv. Den hade grejer för sig helt enkelt. Man hade säkert kunnat fixa om den inte hade varit så.. irriterande. Irriterande att skriva på och det tog inte särskilt lång tid innan den bestämde sig för att det inte fanns något batteri i den (det fanns det).
Men jag har ju haft den ändå, för den fungerar ju (på ett ungefär). Sambon tyckte väl till slut synd om mig och skulle använda den för att få lite uppslag till vad jag skulle kunna tänkas behöva. Det här var alltså inget han sa till mig, utan det skulle väl överraskas minsann. Det tog ett par minuter så var han så förbannad att han skickade en länk med ”jag tänker att du vill ha nåt sånt här?”
På den vägen är det.
Och den här är massor med saker som den gamla inte är. Lagom storlek t ex. Jag vill ha en som är runt 13 tum, lite och nätt liksom men inte pytteliten. Den känns också vid sitt batteri, startar snabbt och har överlag inte en massa störande förslag till mig.
Ni kan prata om choklad och blommor bäst ni vill, men hellre en man som köper saker man faktiskt behöver istället. (har jag nämnt att jag fick en ny elektrisk sängvärmare i julklapp? Av en man som hatar värme. Om inte det är en kärleksgest så vet inte jag…)
Läs även andra bloggares åsikter om blogg 100, ny dator, teknik, saker som funkar