Ett sätt att känna sig helt alienerad från andra människor är att sätta sig på bussen med tre kollegor varav två ägnar bussresan åt att prata om fillers, botox, extra fransar och tatuerade ögonbryn. Hur mycket av vad man ska ha och vad det kostar och hur mycket man blöder av de där nålsticken.
Det var som att ha en såndär babelfisk (googla) i örat. Jag förstod orden, men inte innebörden.
Jag försökte kallprata och sa att jag var så hungrig efter tiotimmarspasset.
– jag med, men jag borde få vara hungrig i ett par veckor för nu har jag gått upp allt igen
Okej. Det gick inte heller nej.
Läs även andra bloggares åsikter om blogg 100, kvinnlighet, samtalsämnen, kallprata